Polisen, skolan och klimatet tillhör de områden som får tillskott när vårbudgeten presenteras i dag. För medel- och höginkomsttagare väntar högre skatt nästa år – medan pensionärer får behålla lite mer av sina inkomster.
I vårändringsbudgeten finns förslag på ökade anslag inom olika områden på grund av att förutsättningarna förändrats jämfört med de bedömningar som gjordes i budgeten för 2017. Det handlar till exempel om en miljard kronor i ökade anslag för bland annat fler rättsliga biträden och offentliga biträden i utlänningsärenden.
Dessutom ökar biståndsanslaget med 1,3 miljarder kronor eftersom avräkningarna för kostnader för asylsökande minskat.
Bidragen till läkemedelsförmånerna ökar med 1,1 miljarder kronor på grund av ökade kostnader för läkemedel.
Mycket var redan känt, men i dag blev hela regeringens ekonomiska vårproposition och vårändringsbudgeten för 2017 offentlig. Vårpropositionen handlar om regeringens prognoser för de kommande åren, där ändringar kommer i och med höstbudgeten. Vårändringsbudgeten innehåller förändringar redan för innevarande år.
De ändringarna innebär sammantaget att anslagen höjs med 6,6 miljarder kronor netto.
Bland de största utgiftsökningarna som redan var kända märks ett tillskott på 700 miljoner kronor till polisen i år. Regeringen avsätter också 500 miljoner kronor till ”klimatklivet” för att öka omställningen till ett fossilfritt samhälle. Lika mycket får försvaret för att öka den militära förmågan.
Samtidigt tillförs förlossningsvården 500 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, medan 100 miljoner kronor extra satsas på barn- och ungdomspsykiatri i landstingen. Dessutom satsas 500 miljoner kronor på en jämlikhetspeng till skolorna.
För hushållen innebär vårbudgeten både mer och mindre pengar i plånboken nästa år, men det handlar inte om några större förändringar i kronor. Medel- och höginkomsttagare får högre löneskatt när brytpunkten för den statliga skatten bara räknas upp med inflationen.
Samtidigt får pensionärer nästa år sänkt skatt med som mest 200 kronor per månad, vilket tar bort skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer för inkomster upp till 14 000 kronor.
Under 2014 och 2015 ökade inkomstskillnaderna i Sverige, enligt måttet Gini-koefficienten. Det framgår av regeringens fördelningspolitiska redogörelse, som finns med som en bilaga i vårpropositionen.
På sikt har skillnaderna i inkomstfördelningen vuxit sedan 1995. Till exempel så förfogade de 20 procenten som hade högst inkomster 1995 över 33,2 procent av inkomsterna. År 2015 hade deras andel stigit till 40,2 procent, står det i redogörelsen.
Viktigaste förslagen
Källa: Regeringen
