I Nicaragua är internetanvändningen ännu inte reglerad. Som en konsekvens har sociala nätverk blivit de viktigaste offentliga rummen för medborgare att fritt uttrycka sina åsikter, förklarar Adrián Uriarte, chef för avdelningen för samhällsvetenskap vid Universidad de Ciencias Comerciales i huvudstaden Managua.

– Men journalister och medier är ironiskt nog de som har minst möjligheter att utöva sin yttrandefrihet, säger han till IPS.

Han menar att det är bland journalister och medier som självcensuren är som störst och att det är privatägda medier som drabbas värst.

– Detta kan mätas genom brist på tillgång till information och genom att inga intervjuer ges, säger Adrián Uriarte.

Privatägda medier har svårt att klara sig ekonomiskt och regeringen har kontroll över samhälleliga institutioner och utövar påtryckningar på ägare till medieföretag. Många privata stationer har lagt ner, enligt Adrián Uriarte.

– Jag var kommunikations- och pressansvarig för Sekretariatet för det nationella systemet för katastrofförebyggande arbete när sandinisterna kom till makten 2007. Jag avskedades eftersom de misstänkte att jag tillhörde de högerinriktade medierna, säger Juan Rodríguez till IPS.

Sedan dess gör han radioprogram men uppger att han utsätts för trakasserier eftersom han varit ordförande för det oberoende journalistförbundet i landet.

Även andra journalister känner osäkerhet inför framtiden.

– Jag vet inte om regeringen helt plötsligt skulle bli upprörd av något jag sagt eller något som hänt i mitt program och begära att vi lägger ner, eller om de kommer att pressa dem som stöttar oss. Jag lever i ständig oro över om jag kommer att kunna fortsätta sända, säger journalisten Luis Galeano, som leder det lokala radio och tv-programmet Café con Voz.

Dussintals journalister klagar över samma osäkerhet, uppger människorättsadvokaten Juan Carlos Arce vid Nicaraguas människorättscenter.

Han påpekar att en lag som kom 2007 förhindrar offentliganställda att uttala sig. Juan Carlos Arce säger att regeringens kontroll över medierna strider mot skyldigheten att ”främja mångfald och oberoende bland medier”. Enligt honom kontrolleras mer än 80 procent av landets radiostationer, tv-kanaler och pressen av det styrande vänsterpartiet Sandinistiska nationella befrielsefronten, FSLN, även om vissa medier kallar sig oberoende.

-Det största problemet är svårigheter att få ut information från de offentliga institutionerna och det faktum att så många inte vågar uttala sig av rädsla för repressalier, säger han.

Att Nicaragua inte deltog vid det senaste mötet för Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IACHR, är enligt honom ett tecken på regeringens likgiltiga inställning till yttrandefrihet, medier och journalister.

Han påpekar att flera internationella organisationer som Human Rights Watch, Reportrar utan gränser och Amnesty International dokumenterat kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet.

Så sent som den 15 november klubbades det nya mediestödet, som ska ersätta tidigare stödformer för svenska medier, i riksdagen. Både sena besked och vad som sedan tidigare varit känt om utformningen av stödet har redan lett till neddragningar och farhågor om tidningsnedläggningar, något som Syre rapporterat om tidigare.

Att stödet behövt godkännas av Europeiska kommissionen är också en faktor i beslutsprocessen. Två veckor efter riksdagsbeslutet, den 30 november, gav kommissionen sitt klartecken.

I en kommentar efter EU-beslutet avfärdar kulturminister Parisa Liljestrand (M) branschens kritik för att så mycket varit osäkert in i det sista, rapporterar TT.

”Det har varit tight från start men processen har inte kunnat påskyndas mer än vad vi gjort”, skriver hon.

I ett uttalande på regeringens hemsida beskriver hon bevekelsegrunderna för utformningen av förordningen, som beslutades vid det extrainsatta regeringssammanträdet på fredagen:

– Utgångspunkten har hela tiden varit ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd. Detta för att främja en mer långsiktig bärkraft, även för små aktörer. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

På regeringens hemsida finns frågor och svar om innehållet i förordningen, som nu analyseras på berörda redaktioner runt om i landet, vilket även gäller Syre.

Den nya lagstiftningen om mediestöd träder i kraft 1 januari 2024. Förordningen är ännu inte offentliggjord, men kommer enligt regeringen ”att kungöras i närtid och finnas tillgänglig på svenskforfattningssamling.se”.