Många färger och lim – bland annat riktade till barn – innerhåller konserveringsmedel som i små mängder kan orsaka allergi. Fem av 41 testade produkter var felmärkta.

Många målare har drabbats av allergier sedan man bytt ut de lösningsmedelbaserade målarfärgerna mot vattenlösliga. Boven är konserveringsmedel, isothiazolinoner, som kan orsaka allergi om de kommer i kontakt med huden.

– Man får rodnader, svullnad, klåda, blåsor och sprickor när man utsätts, säger Carola Lidén, läkare och professor emeritus vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.

Enligt Lidén händer det att vissa får hudutslag bara genom att befinna sig i nymålade lokaler. Ökningen av allergier bland målare har fått Kemikalieinspektionen att undersöka 41 färger och lim. Fem av de testade produkterna var felmärkta. En märktes om, en drogs tillbaka och en belades med säljförbud.

I år väntas EU införa nya gränsvärden för klassificering av ämnet methylisothiazolinone (MIT), som finns i många färger och lim. I dag är gränsen 1 procent för att det ska krävas varningsmärkning på förpackningen, men den väntas sänkas till 0,0015 procent, eller 15 ppm.

I så fall måste 27 av de testade produkterna märkas med ett utropstecken som varning, bland annat två lim som riktas mot barn.

– Det skulle bli en mycket tydligare märkning om man ser en stor symbol: ”Oj, den här kan ge allergiska reaktioner”. Det är ett kraftigt signalvärde, säger Jörgen Rosberg, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Carola Lidén säger att alla produkter som innehåller mer än 15 ppm MIT är riskabla.

– Det är klart att det är värre för barn, inte för att de lättare blir allergiska, utan för att de har ett längre liv med allergi framför sig. Och barn kan inte på samma sätt som vuxna undvika produkter och exponering, säger Carola Lidén.

Hon ger rådet till barn att använda handskar och långärmade kläder, och att helst inte använda produkter som enligt innehållsförpackningen innehåller isothiazolinoner.

– Det är viktigt att barn är skyddade så att de inte får produkten på huden. Det är också viktigt att produkterna inte innehåller de allra värsta allergiframkallande ämnena, säger Carola Lidén.

Konserveringsmedlet methylisothiazolinone (MIT eller MI) finns i målarfärg och lim och även i kosmetika, schampo, balsam och våtservetter.

Sedan början av året är MIT förbjudet i produkter som våtservetter och krämer. För produkter som inte lämnas kvar, som schampo och balsam, gäller gränsvärdet 100 ppm (0,01 procent).

I år väntas EU införa nya gränsvärden för klassificering av MIT i kemiska produkter, som färg och lim. I dag är gränsen 1 procent för att det ska krävas varningsmärkning på förpackningen, men väntas minska till 0,0015 procent, eller 15 ppm.

MIT kan orsaka hudproblem som eksem, rodnad, svullnad, klåda, blåsor och sprickor.

Ämnet glyfosat har varit en formidabel succé. Det är det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel världen över för att bekämpa ogräs. Men det har stormat kring ämnet som efter en bedömning 2015 sågs som ”troligen cancerogent”. Något som sedan dess varit omtvistat då undersökningar av myndigheter i EU och USA kommit fram till det motsatta.

”Det blir en kedjeeffekt på småkryp”

Det var också risken för att det skulle vara cancerogent som låg i centrum för debatten om ämnet skulle få ett förnyat godkännande att användas inom EU. Efter att Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) 2022 kommit fram till det inte är ”cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor”, låg vägen öppen för ett förnyande av godkännandet. Något som också skedde häromdagen.

Samtidigt finns en annan sida av myntet, som inte lika ofta kommer fram i debatten: Påverkan på den biologiska mångfalden. Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet, säger att det inte finns några säkra bevis för att glyfosat skulle skada bin. Men varnar för den indirekta effekten. För även om glyfosat effektivt hjälpt lantbrukare att hålla ogräs borta, har det varit desto sämre ur insekternas perspektiv, då de berövas sin mat. För vad som kan vara ogräs för oss, är ofta livsnödvändigt för insekterna.

– Det blir en kedjeeffekt på småkryp, antingen gillar de växterna i sig eller för att de gillar andra småkryp som äter växterna, säger Lina Herbertsson.

Sverige i framkant

Nyligen röstades ett förslag från EU-kommissionen om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030 ned av EU-parlamentet. Något som om det fått grönt ljus, hade kunnat få stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men till största del ute i Europa, tror Lina Herbertsson.

– Kommer man till andra länder använder man mycket mer bekämpningsmedel och då kan vi tänka oss att många av de här problemen blir mycket allvarligare.

I ett internationellt perspektiv använder ändå Sverige bekämpningsmedel restriktivt, tycker Lina Herbertsson. Integrerat växtskydd, IPM, den metod som föreslogs av EU-kommissionen för att minska andelen bekämpningsmedel med hälften, används också i stor utsträckning i Sverige.

– Jordbruksverket är bra på att uppmuntra och uppmana bönderna att använda andra metoder än att spreja allting med bekämpningsmedel.

En ännu större bov…

Ändå hör jordbrukslandskapet till de platser där den biologiska mångfalden utarmats mest – också i Sverige. Men Lina Herbertsson ser inte användandet av glyfosat och andra bekämpningsmedel som den främsta boven, utan hur vi förändrat jordbrukslandskapet.

– Jag skulle säga att glyfosat spär på det här problemet med landskapsförändringarna, med lite boplatser och för lite mat. Tänk dig miljöerna i Astrid Lindgrens sagor, med naturbetsmarker, ängar, olika vattendrag och sockerdricksträd (en gammal ek i Pippi Långstrump, reds. anm), där trivs väldigt många groddjur, fåglar och insekter. Idag har vi istället stora åkrar som är helt rensade på boplatser och föda för djur som behövs för organismer att fullfölja sin livscykel.