Zoom

Hon går i täten för kampen mot jättekanal i Nicaragua

En ny jättelik kanal ska enligt planerna binda samman Atlanten och Stilla havet genom Nicaragua. Men projektet har mött hård kritik från delar av lokalbefolkningen. Främst i kampen mot projektet går den 40-åriga jordbrukaren Francisca Ramírez, som nu fått stöd från Europaparlamentet.

Den kvinnliga bondeledarens strid mot regeringen med president Daniel Ortega i spetsen har blivit internationellt uppmärksammad. I mitten av februari krävde Europaparlamentet att Francisca Ramírez och de tusentals andra jordbruksfamiljer som hotas av projektet ska få sina rättigheter respekterade.

Francisca Ramírez tillhör ursprungsbefolkningen och har i hela sitt liv bott på landsbygden i Nueva Guinea i regionen Caribe Sur, 28 mil från huvudstaden Managua. Hon berättar för IPS att området drabbades hårt av det inbördeskrig som rasade i Nicaragua under 1980-talet då USA-finansierade styrkor bekämpade sandinisternas regering. Numera lever hon tillsammans med sina fem barn på den jordplätt de lyckats skaffa sig.

Daniel Ortega var en av ledarna för sandinisterna som störtade diktatorn Anastasio Somoza 1979, och han kunde återvända till makten i landet igen för tio år sedan. I början av året inledde presidenten en tredje mandatperiod efter att ha segrat i ett omtvistat val.

Francisca Ramírez säger att hennes familj levde ett bra liv fram till år 2013.

– Då fick vi höra via radion att det skulle byggas en kanal och jag trodde det var en viktig satsning eftersom de sade att vi inte skulle behöva vara fattiga längre, berättar hon.

 

En av de många demonstrationer som småbönder genomfört i Managua för att protestera mot bygget av en jättekanal genom landet. Det är ett bygge som skulle driva tusentals familjer på landsbygden från deras hem, och som också kritiserats hårt av miljöaktivister. Foto: Carlos Herrera/IPS

Men med tiden började bilden av det planerade kanalbygget att förändras, ett arbete som 2013 gick till den kinesiska firman HKND. Francisca Ramírez började ställa frågor som aldrig blev besvarade.

Plötsligt en dag kom statliga tjänstemän på besök, eskorterade av poliser och militärer. I delegationen ingick även kinesiska företrädare som kontrollerade och mätte lokalbefolkningens jordegendomar. Beskedet till Francisca Ramírez var att den planerade kanalen skulle löpa rakt igenom hennes marker och att familjen därför skulle tvingas flytta.

I enlighet med en ny lag, som instiftades 2013 i syfte att få fart på mångmiljardsatsningen, skulle deras jordegendom lösas in mot en summa som fastställts som ”lämplig” av myndigheterna. Där föddes motståndet mot kanalen bland lokalbefolkningen.

– Till en början var alla glada eftersom vi alla trodde att utvecklingen äntligen hade nått fram till oss. Men när de stöddiga poliserna och militärerna kom för att skydda kineserna började hela lokalsamhället att protestera, berättar Francisca Ramírez.

Hon säger att myndigheterna sedan dess bemött motståndet med olika bryska metoder – bland annat genom trakasserier och hot mot de bönder som vägrat lämna över sina marker.

Hon engagerade sig i en rörelse mot kanalbygget och gick till en början bakom de bondeledare som gick främst i demonstrationstågen. Med tiden greps, hotades och trakasserades dessa ledare och plötsligt var det Francisca Ramírez som själv gick i täten för motståndet.

Rörelsen fortsatte att växa och Francisca Ramírez ledarskap började uppmärksammas av internationella medier och människorättsorganisationer. Den växte till att bli den viktigaste sociala rörelse som presidenten ställts inför under sina tio år vid makten.

– Bonderörelsen mot kanalen är den starkaste sociala organiseringen som finns i dagens Nicaragua och Francisca Ramírez är dess representant, säger sociologen Oscar René Vargas till IPS.

Men hennes förmåga och kampvilja, som manifesterats i de över 90 demonstrationer som Francisca Ramírez lett i olika delar av landet, har även retat upp myndigheterna.

Över 200 bönder har gripits och närmare 100 har blivit misshandlade eller skjutna i samband med protesterna. Dessutom har regeringen enligt aktivisterna infört en närmast militär belägring av området och vägrat finansiera nya sociala satsningar. Längs hela vägen till Nueva Guinea förekommer polisspärrar.

Francisca Ramírez har själv drabbats av repressionen. Hennes hem har blivit genomsökt av poliser utan föregående domstolsorder och både hon själv och hennes familj har blivit hotade av poliser, hennes ägodelar konfiskerade eller förstörda, och hon har anklagats för att understödja terrorism.

 

Hennes rättigheter har kränkts och vi befarar att de kommer att kränka hennes allra mest grundläggande rättighet: rätten att leva

Gonzalo Carrión, vid organisationen Niacaraguas center för mänskliga rättigheter, är mycket kritisk till myndigheternas agerande.

– President Ortegas regering har utsatt Francisca Ramírez och hennes anhängare för övergrepp. Hennes rättigheter har kränkts och vi befarar att de kommer att kränka hennes allra mest grundläggande rättighet: rätten att leva, säger Gonzalo Carrión till IPS.

Uttalandet från Europaparlamentet lyfter fram behandlingen av Francisca Ramirez och innehåller en uppmaning till den nicaraguanska polisen att upphöra med ”trakasserier” och ”vedergällning” mot henne för hennes engagemang som människorättsaktivist.

Hittills har inte Nicaraguas regering kommenterat uttalandet. Man hävdar dock att arbetet med kanalen går vidare, trots att få framgångar har kunnat presenteras under det senaste året. Regeringen hävdar också att kanalbygget ska bidra till att motverka den fattigdom som över 40 procent av landets 6,2 miljoner invånare lever under.


Nummer 144 tis 7/3-17

Fler nummer

Innehåll

Nummer 144

tis 7/3-17 Fler nummer