Radar · Nyhet

Trendbrott för svensk vapenexport

Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till 11 miljarder kronor 2016. Det är en ökning med 45 procent jämfört med 2015, enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som nu ser ett trendbrott.

– Vi märker av mycket förfrågningar, vi ger ju förhandsbesked och det ökar ju dramatiskt. Det är ett ganska stort intresse för att köpa krigsmateriel. Fler börjar se över sitt hus nu helt enkelt.

Vi har ju haft en nedåtgående trend för försvarsutgifter men nu finns det en diskussion om att gå upp till vissa procentmål i Nato, och det kommer att påverka, säger generaldirektören Christer Ahlström till TT.

– Den ojämförligt största ordern som finns nu kommer att påverka flera år framöver och det är ju Gripenbeställningen från Brasilien. Det är 2,8 miljarder för 2016, men det är ju bara början. Den totala summan är ju betydligt högre, säger han.

Statistiken för vapenexporten svänger ofta kraftig till följd just av enstaka stora order.
Av den totala exporten av krigsmateriel på 11 miljarder kronor gick 88 procent av den svenska exporten till EU, EES-länder samt till samarbetsländer som Kanada, Sydkorea, USA och Brasilien. Exporten till Mellanöstern uppgick till 160 miljoner kronor. Det är en tydlig minskning jämfört med föregående år.

Trenden under senare år har varit en minskning till övriga länder och en ökning till EU och samarbetsländerna. Regeringen har utlovat skärpta regler för export till diktaturer. Ett stopp för export till diktaturer skulle inte ha några stora effekter på den totala exporten av krigsmateriel. Problemet är snarare ett annat.

– Om man säljer system kommer det under en lång tid att bli ett behov av reservdelar. Men det är väldigt svårt att dra hårda slutsatser av ett statistiskt underlag som svänger så mycket som det gör för svensk krigsmaterielexport, säger Christer Ahlström.

Vapenexporten 2016

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV