Det är känt att stigande havsnivåer hotar östater men inte lika känt att hur dessa områden bidrar till att skydda oss från klimatförändringarnas effekter genom att lagra koldioxid. I juni uppmärksammas haven vid en konferens som Sverige och Fiji har tagit initiativ till.
– Vi släpper inte ut så mycket koldioxid men vi tar hand om alla andras utsläpp och lagrar koldioxiden i våra hav, säger Ronald Jean Jumeau, Seychellernas ambassadör för klimatförändringar och för små östater under utveckling, SIDS.
Han menar att östaterna är havens beskyddare.
Trots decennier av forskning har haven och kustområdenas unika roll och betydelse för kampen mot klimatförändringarna först nu börjat erkännas fullt ut.
– Det finns bevis för att mangroveskogar, våtmarker och sjögräs absorberar mer koldioxid per tunnland än skogen. Om du uppmanar folk att sluta avverka skog bör du också uppmana till att inte avverka undervattensskogar, säger Ronald Jean Jumeau till IPS.
Det är en anledning till att Seychellerna har förbjudit avverkning av mangroveskogar, ett svårt beslut för en nation med så lite mark. Ronald Jean Jumeau framhåller att det finns många fördelar med att bevara dessa skogar.
Mangroveskogar förhindrar erosion och skyddar korallreven. Dessa områden utgör även lekområden för fisk.
Men det är inte bara kustskogar som absorberar koldioxid. Även haven absorberar koldioxid, men enligt den amerikanska rymdstyrelsen Nasa överförs koldioxid både från haven till atmosfären och tillbaka.
Seychellerna som täcker in ett territorium som är 3 000 gånger större än dess landyta arbetar med att öka skyddet för haven som har en så viktig funktion. Bland annat planerar man att styra om sjöfarten för att ge havsområden möjlighet att återhämta sig.
Även andra länder har insett vikten av att skydda världshaven.
Sverige har tillsammans med Fiji tagit initiativ till en FN-konferens för att rädda världshaven som hålls i juni i New York. Här kommer havens nyckelroll när det gäller klimatförändringarna att lyftas och den oroväckande spridningen av plast som kan innebära att det kan finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
