Radar – Nyhet

Norska staten inför rätta för oljeborrning

Oljeborrning i Arktis strider mot norsk grundlag. Det anser miljöorganisationer som stämt staten. I november kommer frågan avgöras under en två veckor lång rättegång, meddelar nu Oslo tingsrätt.

– Jag är väldigt glad att det här prövas. Det visar att systemet fungerar och att grundlagens miljöparagraf kan användas rättsligt, säger Truls Gulowsen, chef för Greenpeace i Norge.

Som Syre berättat tidigare har Greenpeace tillsammans med Natur och ungdom stämt norska staten för att de gett tillstånd till 13 olika bolag att borra efter olja i Arktisområdet. Den 13 november ska rättegången inledas i Oslo tingsrätt, meddelade domstolen i förra veckan. Det blir första gången som miljöparagrafen i norsk grundlag prövas. Den ger människor – de som lever nu liksom kommande generationer – rätt till en god livsmiljö. Helt oförenligt med att öppna nya oljekällor, menar miljöorganisationerna.

Om de planerade oljefälten blir verklighet blir ett av dem världens nordligaste. Områden med polaris är skyddade från oljeborrning och Greenpeace påpekar att delar av området varit istäckt vid flera tillfällen under 2000-talet.

– Norska politiker försöker komma runt skyddet av Arktis med att det varit isfritt den senaste tiden. De ser den smältande isen som affärsmöjligheter snarare än som en larmsignal från klimatet, säger Truls Gulowsen.

Klimatforskare kommer vittna i rätten för att övertyga domstolen om att oljefälten skulle göra det omöjligt för Norge att leva upp till Parisavtalet. Men den avgörande frågan blir troligen om miljöparagrafen kan tillämpas i rättsfall eller ska uppfattas som vägledande för annan lagstiftning. – Det blir väldigt spännande. Rent naturvetenskapligt är det helt omöjligt att argumentera för att vi både kan bränna oljan och klara målen i Parisavtalet. Frågan blir om domstolen vågar ta ställning, säger Truls Gulowsen.

Regeringens advokat Fredrik Sejersted menar att norsk olje- och klimatpolitik är förankrad i Stortinget och att en rättegång innebär att demokratin överprövas.

– Stämningen är ett sätt att flytta över de demokratiska och politiska processerna till rättsapparaten. Där menar vi från statens sida att de inte hör hemma, säger han till NRK.

Truls Gulowsen menar tvärtom att juridiken blir ett viktigt verktyg när politiken sviker ingångna avtal om klimatet. Han pekar på flera rättsfall den senaste tiden. I Nederländerna höjde parlamentet i höstas ambitionerna för koldioxidminskningar efter att en domstol ansett att det tidigare målet inte dög. I Österrike sa en domstol, av klimatskäl, nyligen nej till utbyggnad av Wiens flygplats.

– När politiken misslyckas ökar domstolarnas ansvar att göra sitt, säger Truls Gulowsen.


Nummer 141 fre 24/2-17

Ladda ner PDF Fler nummer

Innehåll

Nummer 141

fre 24/2-17 Fler nummer