Zoom

Protester och oro dominerar USAs politiska klimat

En månad har gått sedan Donald Trump svors in som USAs president. De flesta presidenter brukar belönas med 30 dagars arbetsro, en så kallad ”politisk smekmånad”, av såväl väljare som medier – men få politiska processer har varit föremål för så mycket uppmärksamhet, debatt och kritik som Trumps intåg i Vita huset. Syres Klas Lundström är på plats i USA och rapporterar här om protester under namnet ”Strike 4 democracy” och oron bland landets minoriteter.

En bitande vind längs med höghuskomplexen överröstar emellanåt representanterna från olika organisationer som under torsdagen talar framför ett 50-tal personer och sex ointresserade poliser utanför JFK Federal Building i centrala Boston. Demonstrationen är en del av ”Strike 4 Democracy” och ägde enligt initiativets hemsida rum simultant på ett hundratal platser runtom i USA, i såväl större som mindre städer. Initiativet är det senaste i raden av protester mot Donald Trumps presidentskap.

– Förhoppningsvis är det här bara början, säger KT Crossman, jurist verksam vid National Lawyers Guilds Massachusettsavdelning, till Syre.

 

KT Crossman vill att jurister höjer sina röster mot inreseförbudet. Foto: Mattias Lundblad

”Strike 4 Democracy” uppmärksammar USAs minoriteter, som med Donald Trump som ny president men kanske än mer med dennes utsedda medarbetare och nominerade ministrar, riskerar att bli utpekade som syndabockar i olika frågor.

– Det här är en nödvändig solidaritetshandling, men det får inte bli en engångshändelse, säger KT Crossman och tillägger att jurister måste höja sina röster och kritisera de nya riktlinjer som numera präglar amerikansk inrikespolitik. Det handlar till exempel om det kontroversiella inreseförbudet och obekräftade uppgifter om att Trumpregeringen ska komma med nya förslag på migrationsfronten och att Nationalgardet ska få i uppgift att söka rätt på och gripa hundratusentals papperslösa i syfte att utvisa dem.

 

Demonstrationen är en del av ”Strike 4 Democracy” och ägde rum simultant på ett hundratal platser runtom i USA. Foto: Mattias Lundblad

Lucy Pineda, chef för organisationen Massachusetts förenade latinamerikaner (LUMA), berättar om alla samtal som strömmar in från tidig morgon till sen kväll från oroade personer som undrar ifall deras dagar i USA är räknade.

– Och många som ringer är amerikanska medborgare. Skräcken och ovissheten kring vad som händer och vad som kommer hända härnäst har satt allt annat ur spel, säger hon till Syre. Vad som återstår är bara en väntan på att se i vilken riktning nästa politiska beslut faller och hur det kommer att påverka USAs minoriteter, till exempel hispanics*.

Samtidigt som talen avlöser varandra utanför JFK Federal Building pågår vetenskapskonferensen AAAS 2017 i Boston. Inifrån föreläsningssalarna går budskapet från gatan igen: USA befinner sig i ett vägskäl, enligt somliga till och med i en ”avgörande” tid. Och i Donald Trumps USA – eller kanske snarare i hans berättelse om USA – har forskningen inte längre någon självklar plats.

 

"Skräcken och ovissheten kring vad som händer och vad som kommer hända härnäst har satt allt annat ur spel", säger Lucy Pineda. Foto: Mattias Lundblad

Att USAs nye president ännu inte utsett någon särskild rådgivare i forskningsfrågor oroar Rush Holt, tidigare kongressledamot för Demokraterna och numera chef för AAAS (amerikanska organisationen för att främja forskning).

– Just nu förespråkar inte Vita huset längre ”fri kommunikation” och ”fritt resande”, två nödvändiga förutsättningar för fria samhällen – och en oberoende forskning, säger han.

Att många amerikaner känner oro inför framtiden när det gäller tillgång till jobb, bostäder och utbildning måste tas på allvar, och bedömare menar att Donald Trump vann presidentvalet i mångt och mycket tack vare löften om att återuppväcka döende industrier. Ekonomer pekar emellertid på just de fossila industrierna som exempel på marknadskomponenter som befinner sig mest i otakt med den globala utvecklingen. I kölvattnet av en global expansion av hållbara energialternativ försvinner jobb i massor inom USAs kol- och oljeindustri, och att med subventioner och andra smörjmedel backa upp dessa från statligt håll skulle inte innebära någon långsiktig mirakelkur.

– Fakta är fakta och om vi inte kan ena oss kring dem befinner vi oss i stor fara, varnar ekonomen Atul Arya, vice-vd för IHS Energy, under ett panelsamtal.

 

Många amerikaner känner oro inför framtiden när det gäller tillgång till jobb, bostäder och utbildning. Foto: Mattias Lundblad

Taxichauffören Vic är en av miljontals människor som ur ett politiskt perspektiv endast kan betrakta utvecklingen från sidlinjen, utan någon möjlighet att kunna påverka spelet på planen. Han har levt i Boston i sjutton år men är haitisk medborgare och kan således inte rösta i några amerikanska val. Fattigdomen och den politiska instabiliteten (som han bland annat anklagar USA i allmänhet och Obamaadministrationen i synnerhet för) tvingade honom att söka lyckan och en inkomst hos ”den stora jätten i norr”. Han hade gärna protesterat mot fingerpekandet mot USAs arbetskraftsinvandrare, men har liksom många andra i en liknande situation varken råd eller modet att ryta ifrån, av rädsla för att förlora sitt jobb eller väcka myndigheternas intressen till liv:

– Jag måste jobba och gör bäst i att hålla käften, säger han till Syre. Det är den enkla sanningen.

* Hispanics är ett gemensamt ord för USAs spansktalande befolkning.

USA befinner sig i ett vägskäl, enligt somliga till och med i en ”avgörande” tid. Foto: Mattias Lundblad

Nummer 140 tis 21/2-17

Fler nummer

Innehåll

Nummer 140

tis 21/2-17 Fler nummer