Krönika

Nyheterna som inte ryms

”Tänk att nyheterna från hela världen alltid får precis plats i tidningen” stod det på en affisch jag hade på min vägg tidigt 90-tal. Texten och affischen kom från en kampanjorganisation som kallade sig Loesje, vars idé var att skapa tankeväckande texter som kunde spridas medelst affischering. Just den där affischtexten kommer ofta upp i mitt huvud. Den fungerar så klart inte på 2010-talet. Tidningar är inte utrymmesbegränsade på samma sätt när de främst publicerar sig på nätet. Konstigt nog känns affischen lika relevant ändå.

Jag är ingen nyhetsnarkoman och har aldrig varit. Inom politiken umgicks jag med folk som knarkade varenda nyhetssändning, läste alla stora tidningar, ständigt följde vad som hände på sociala medier och hade nyhetsflashar i mobilen. Själv utvecklade jag nästan nyhetsfobi. Till slut hade det gått så långt att ifall jag råkade slå på tv:n när det sändes nyheter var jag tvungen att byta kanal på grund av för höga stressnivåer.

Det underliga är att jag klarade mig rätt bra utan ständig input av nyheter i hjärnan. Kanske bättre än annars, tänker jag ibland. Den som läser alla nyheter riskerar omedvetet att tro att dessa nyheter är de väsentliga saker som händer i samhället och världen, och ha svårt att skilja stort från smått. Vi låter media påverka vår världsbild och vår bild av samhället oerhört mycket. Om vi dessutom knarkar varenda nyhet som dyker upp, hur ska vi då någonsin ha tid att tänka på vad vi själva egentligen tycker är viktigt?

Makt är en diffus term. Vem som har makt kan diskuteras i oändlighet utan konsensus. I dag är dock min tes att den som sätter agendan för diskussionen har stor makt. Vi tror inte nödvändigtvis på allt vi läser, men det påverkar vad vi ägnar vår tankeverksamhet åt. Jag vet inte hur det ser ut i ert Facebookflöde, men i mitt kretsar dagens diskussioner i princip alltid kring någon aktuell nyhetsartikel eller nyhetssändning. Kring någon av de ”nyheter som fick precis plats i tidningen”, så att säga.

Det syns även i opinionsmätningar av vilka politiska frågor folk tycker är viktiga. Dessa påverkas i hög grad av vad som varit de heta ämnena i media under den senaste tiden. Vissa politiska beslut påverkas också.

Hur bra är då medierna på att spegla vad som är väsentligt i världen och samhället? Vad gäller plötsliga händelser i Sverige eller västvärlden, särskilt USA, är de mycket duktiga. Särskilt när händelserna kan beskrivas i slagkraftiga rubriker. Vad gäller mer långsiktiga skeenden och utmaningar i vårt eget samhälle, i världen i stort eller i länder med dålig mediabevakning – där finns stora svagheter. Lägg därtill att om någon media lyckas få fram något slagkraftigt i ett nytt ämne så syns strax den nyheten hos alla medier. Det spelar ingen roll vilken nyhetssajt jag går in på, valet av ämnen är i princip identiskt. Mångfalden är minimal.

Jag kan helt enkelt inte släppa tanken att det sannolikt finns en stor mängd nyheter som aldrig får plats i tidningen. Eller ens på webbsidan.

Naturvårdsverkets statistik visar att det beslutades om 270 nya naturreservat i Sverige under förra året.

Fossillobbyn jobbar hårt för att sänka ambitionerna i den nya perioden för EUs utsläppshandel.


Nummer 139 fre 17/2-17

Ladda ner PDF Fler nummer

Innehåll

Nummer 139

fre 17/2-17 Fler nummer