Radar – Nyhet

Osäker framtid för frihandelsavtalet Ceta

Det mesta tyder på ett ja i EU-parlamentet till handelsavtalet Ceta. Men vad som händer sedan är mer oklart. Ceta-förespråkare tror på ökat stöd för frihandel som reaktion mot Trump, medan kritiker hoppas att EU-lagen stoppar avtalet.

På onsdag röstar EU-parlamentet om Ceta-avtalet mellan EU och Kanada. Troligen får avtalet grönt ljus. I november röstade parlamentet om ifall EU-domstolen skulle granska om EU-lagen tillåter det investeringsskydd som gör att företag kan stämma stater.  Med siffrorna 419–258 sa parlamentet nej till en sådan granskning. Sedan dess har också två av tre parlamentsutskott som behandlat frågan sagt ja till avtalet.

Men ett ja i omröstningen måste inte betyda att Ceta blir verklighet. EU-parlamentarikern Max Andersson (MP), som är motståndare till avtalet, tror att avtalet kommer fortsätta vara omstritt. Han är övertygad om att något av de nationella parlamenten kommer att kräva den granskning av EU-domstolen som parlamentet sa nej till.

– Skickas avtalet till EU-domstolen är det ovisst hur det går. Olika experter säger olika saker, säger Max Andersson.

EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) som stödjer Ceta gör en annan bedömning. Han tror både att Ceta-avtalet går igenom och att fler liknande avtal kommer att tecknas med andra länder.  Som en reaktion på det han ser som en aggressiv rysk politik och på president Trumps protektionistiska linje tror han på ökat stöd för frihandel.

– Det är tydligt att det varit en långsiktig plan från Ryssland att destabilisera Europa och få en amerikansk president som man kan sätta den globala agendan med. Det kan vi som fria demokratier inte acceptera. Vi måste liera oss med varandra, säger han.

Fredrik Federley tror att EU redan i år kommer att teckna ett ramavtal om handel med Mexiko som ett svar på Trumps hårda linje mot landet. Max Andersson betonar att han inte är emot frihandel. Att minska tullar mellan länder tycker han är bra. För honom är motståndet mot Ceta och andra avtal med investeringsskydd en fråga om demokrati.

– Riskerar staten att bli stämd blir det svårare att införa viktiga reformer. Det är inte spekulationer, det finns många exempel. När Australien stämdes av Philip Morris avvaktade Nya Zeeland med att införa regler som skulle få färre att röka, säger han.

Fredrick Federley avfärdar att investeringsskyddet hotar demokratin.

– Det finns i dag 1 500 avtal med liknande mekanismer. Under mina åtta år i riksdagen har jag inte sett att någon tvingat Sverige att ändra någon lag via domstol, säger han.


Nummer 137 fre 10/2-17

Ladda ner PDF Fler nummer

Innehåll

Nummer 137

fre 10/2-17 Fler nummer