Zoom

Klyftan ökar mellan stad och land

Sverige blir alltmer ett delat land. Städerna växer och utvecklas, medan orter på landsbygden krymper och utarmas. Närmare hälften av kommunerna har färre invånare i dag än för tre decennier sedan. Många av dem kämpar nu för sin överlevnad.

Under denna vecka ger sig statsminister Stefan Löfven (S) ut på turné för att uppmärksamma klyftorna i Sverige. Ett antal orter som vanligtvis inte hamnar i politikens centrum ska besökas.

Men det bortglömda Sverige är betydligt större än vad en veckas turné kan omfatta. Sedan mitten av 1980-talet har nästan hälften av landets 290 kommuner tappat invånare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

Ser man enbart till landsbygdskommunerna blir splittringen mellan stad och land än tydligare: Två tredjedelar av landsbygdskommunerna har förlorat invånare sedan 1985.

 

Kraften avtar

Det är framför allt de unga som flyttar – och det får förödande konsekvenser, enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköping International Business School.

– Kraften i platsen avtar – skattekraften och arbetsmarknadens kraft, men även köpkraften. Färre individer går ut och handlar, äter, klipper sig och så vidare, vilket gör att tjänster som gör platsen attraktiv, som affärer, restauranger och liknande, sakta men säkert försvinner, säger hon och fortsätter:

– Medelåldern ökar, det är färre som tankar bilen, färre som uppsöker sjukvård, och efter en tid tenderar även grundläggande funktioner som skolor, vårdcentraler och bensinmackar att försvinna.

Hela 33 kommuner har tappat minst en femtedel av sin befolkning sedan 1985. Bland dem som förlorat mest finns exempelvis Kramfors, som blivit av med fler än 6 800 invånare, Hagfors som förlorat 4 700 invånare och Åsele som tappat drygt 1 500 personer, motsvarande 35 procent.

– Vi har ställen att äta på, ett konditori, men utbudet är inte så stort och det minskar hela tiden, säger Linnea Lindberg, kommunalråd i Åsele för Åselepartiet.

I Åsele, som ligger i Västerbottens inland, finns både invånare och företag som måste åka tre mil enkel väg bara för att hämta posten, berättar hon.

– Det stora problemet är att vi som kommun måste ge samma service som exempelvis Stockholm, trots att skatteunderlaget stadigt minskar. Annars bryter vi mot lagen. Men vad vi gör den dagen då budgeten inte går ihop? Det vet jag inte och vi är snart där, säger Linnea Lindberg.

 

Sverige blir alltmer ett delat land. Hällefors är en av de kommuner som tappat flest invånare de senaste 30 åren. Foto: Bertil Ericson/TT

Grogrund för populism

Frustrationen, menar Charlotta Mellander, handlar till mångt och mycket om att levnadsvillkoren blir orättvisa.

– Varför ska vi inte få ha en polis här när vi betalar mer i skatt per invånare än de som bor i Stockholm? Varför ska vi inte få ha en väg hit, en buss, en skola på rimligt avstånd? Var man än bor ska man ha rätt till likvärdig service. Det får man inte idag, säger Charlotta Mellander.

För den som inte lever med landsbygdens utmaningar kan det samtidigt vara svårt att se dem – och här finns en grogrund för populistiska krafter, enligt Charlotta Mellander.

– Både brexit och Trump-valet är väldigt tydliga illustrationer av vad som kan hända. Om man känner att politikerna inte hör oss, journalisterna skildrar inte våra utmaningar – då är det sista man har att ta till sin röst. Och då får vi utslag som Trump. Den tydligaste skiljelinjen mellan om man röstade på Trump eller inte var just hur tätt man bodde på platsen, om det var stad eller landsbygd, säger Charlotta Mellander.

Kommunerna som tappat mest

Befolkning 1985 (Befolkning 2015) Tapp, Tapp i procent

1. Åsele 4 342 (2 832) -1 510, -35 procent

2. Sorsele 3 689 (2 516) -1 173, -32 procent

3. Överkalix 4 840 (3 395) -1 445, -30 procent

4. Strömsund 16 611 (11 712) -4 899, -29 procent

5. Laxå 7 972 (5 656) -2 316, -29 procent

6. Pajala 8 685 (6 193) -2 492, -29 procent

7. Hällefors 9 839 (7 032) -2 807, – 29 procent

8. Dorotea 3 821 (2 740) -1 081, -28 procent

9. Hagfors 16 482 (11 824) -4 658, -28 procent

10. Storuman 8 201 (5 934) -2 258, -28 procent

11. Kramfors 25 223 (18 359) -6 864, -27 procent

12. Ånge 13 001 (9 493) -3 508, -27 procent

Källa: SCB


Nummer 136 tis 7/2-17

Fler nummer

Innehåll

Nummer 136

tis 7/2-17 Fler nummer