Argentina är redan nu det land i Latinamerika som producerar mest ekologisk mat. Och utvecklingen går snabbt framåt.
Enligt det mellanstatliga organet ICOA bedrivs certifierade ekologiska odlingar på 6,8 miljoner hektar mark i Latinamerika, varav nästan 3 miljoner hektar finns i Argentina. Mellan 2014 och 2015 beräknas de ekologiska odlingar som bedrivs i Argentina ha ökat med tio procent.
Det finns sammanlagt drygt ett tusen ekologiska producenter i landet, allt ifrån småskaliga jordbruk till större odlare och kooperationer.
– Det har varit en snabb uppgång. Vi började för 20 år sedan, då det inte fanns någon inhemsk marknad, utan allt gick på export. Även nu säljs våra produkter utomlands, men runt hälften stannar i landet, berättar Jorge Pierrestegui, som är chef för ett ekologiskt jordbruksföretag som producerar oliver och olivolja i provinsen Córdoba.
Jordbruksingenjören Eduardo Cerdá, som arbetar vid universitet UNLP och som rådgivare för ekologiska odlingar, säger att det finns ett växande intresse för så kallad agroekologi. Han och hans kollegor hinner inte ens möta den stora efterfrågan.
Eduardo Cerdá menar att den jordbruksmodell som bygger på användningen av kemikalier tillhör det förflutna.
– Det här handlar inte om ett alternativ utan om ett jordbruk för den nära framtiden, säger han.
Eduardo Cerdá menar att många som bedriver konventionella jordbruk har upplevt hur deras kostnader har ökat betydligt snabbare än skördarna.
Enligt ICOA hänger den snabba utvecklingen av ekologiska odlingar i Argentina samman med att den internationella efterfrågan på produkterna har ökat, främst från Europa och USA. Samtidigt understryker Eduardo Cerdá att de ekologiska odlingarna fortfarande bara utgör en liten del av all odlad mark i landet.
För Argentinas 43 miljoner invånare utgör jordbruket en av landets absolut viktigaste näringar, som står för 13 procent av bruttonationalprodukten.
Graciela Draguicevich är ordförande för ett förbund som driver grönsaksmarknaden El Galpón i Buenos Aires där ekobönder sedan 14 år har kunnat sälja sina produkter.
– Vi upptäckte att det största problemet var mellanhänderna, så vi kontaktade bönderna direkt, men valde att satsa på odlare som inte använder växtgifter, säger hon till IPS.
Inom förbundet har termen ekologiska odlingar även en vidare innebörd.
– Det handlar om att det heller inte ska finnas några sociala eller ekonomiska gifter. Att utnyttjanden inte ska förekomma, eller könsbaserade löneskillnader eller barnarbete, säger Graciela Draguicevich.
En av producenterna på marknaden är frukt- och grönsaksodlaren Alicia Della Ceca, som bedriver sin odling två mil utanför staden. Hon började tillsammans med sina barn att odla utan kemikalier för tio år sedan, efter att ha fått hjälp från myndigheterna att ställa om.
– Det är bättre för hälsan, för grödorna och för jorden, säger Alicia Della Ceca.
Hon säger att man tidigare trodde att inget skulle växa om inte bekämpningsmedel användes. I dag är det annorlunda.
– Jorden ger ändå, det finns inget behov av att bestraffa den med kemikalier.
Jordbruksingenjören Eduardo Cerdá varnar samtidigt för de sojaodlingar som börjat breda ut sig de senaste 20 åren. Enligt honom odlas numera sojabönor på närmare 20 miljoner hektar marker i landet – en verksamhet där enorma mängder bekämpningsmedel används.
– Det orsakar mycket allvarliga miljöskador och en stor andel odlingsbara marker kommer att gå förlorade, säger Eduardo Cerdá.
