Glöd – Ledare

Etniska register är till för att exkludera

Det finns ett parti i Sveriges riksdag som visar stort intresse för registrering och särbehandling efter etniskt ursprung. För fem–sex år sedan ville de att riksdagens utredningstjänst, Rut, skulle kartlägga vilka av riksdagsledamöterna som hade dubbelt medborgarskap. Rut vägrade – det var för dyrt, svårt och kunde strida mot personuppgiftslagen. Ett halvår senare ville ledamöter från samma parti ändra vallagen ”så att endast personer med enbart svenskt medborgarskap är valbara som ledamöter till Sveriges riksdag”.

Det är samma parti som titt och tätt påpekar hur bra det vore att ha färsk statistik över brottslingars etniska ursprung. De brukar vara ensamma om sådana förslag, men i augusti 2016 kom en motion om samma ämne från centerpartisten Staffan Danielsson. I motionen föreslår han att riksdagen ställer sig bakom ”att regeringen åter bör ge Brå i uppdrag att göra brottsanalyser av den typ som gjordes 1996 och 2005”. Det visar sig betyda att Brå ska föra statistik över brottslingars nationalitet.

Staffan Danielssons motion fick inget stöd från Centerpartiet och det är svårt att utläsa vad han vill med den – utöver att han menar att det vore ”relevant” och ”naturligt” att föra sådan statistik. Den 15 januari medverkade han i Agenda om statistik över brott begångna av utrikes födda. Vinkeln var att Brå gjorde sin senaste undersökning av kriminalitet i olika etniska grupper 2005 och frågan om ifall en ny behövs. Eftersom alla riksdagspartier utom SD hade sagt nej till att delta i tv-debatten fördes den mellan sverigedemokraten Mattias Karlsson och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi – ett upplägg som kan diskuteras.

Men argumenten som hördes i programmet var väldigt belysande. Staffan Danielsson och Mattias Karlsson talar om att mörka, att Brå och regeringen inte vill ha någon statistik för att den skulle kunna visa att utrikes födda är överrepresenterade. För Staffan Danielsson är statistiken ”viktig” i största allmänhet, närmast för att brott väcker känslor. Mattias Karlsson vill däremot använda den för att ”utvärdera” den politik som han kallar ”extrem” och göra ”insatser mot olika invandrarföreningar”. Han säger också att han “personligen” kan tänka sig att låta siffrorna påverka migrationspolitiken.

Talet om att mörka faller platt till marken när Jerzy Sarnecki förklarar att vi redan vet. Ja, utrikes födda är överrepresenterade bland dem som blir dömda för brott. Och det är inget mysterium, det har att göra med hur livet ser ut, precis som för andra. Invandringen har varit stor länge och under den tiden har brottsligheten både ökat och minskat, säger han. Det finns alltså inget orsakssammanhang.

Stina Holmberg på Brå håller med Sarnecki. Informationen finns redan och att uppdatera den skulle inte vara till hjälp för att förebygga brott. Brå har viktigare saker att göra, säger hon.

Att skapa ett tryggare samhälle är en viktig sak, och även om brottsbekämpning bara är en del av det vill alla ha mindre brottslighet. Men att jämföra antalet rånare, förskingrare eller våldtäktsmän med bakgrund i olika länder bidrar inte till att minska brottsligheten. Lika lite som den skulle minska om vi höll reda på om lundensare eller Abiskobor är mest kriminellt belastade. Att använda människors otrygghet som argument här är bara möjligt med två olika utgångspunkter. Antingen vill man, som Sverigedemokraterna, per definition skilja ut etniska grupper och exkludera de ”mindre svenska” – eller presentera en enkel pseudolösning i traditionellt populistisk anda. Eller, inte osannolikt, bådadera.

Amerikanska
storstäder vägrar delta i jakten på papperslösa.

Nu lyder NSA under Donald Trump.


Nummer 131 fre 20/1-17

Ladda ner PDF Fler nummer

Innehåll

Nummer 131

fre 20/1-17 Fler nummer