Svensk matproduktion ska öka. Det är regeringen, Vänsterpartiet och Alliansen överens om efter utdragna förhandlingar. Men hur det ska gå till är de fortfarande oense om.
– Vi producerar alldeles för lite livsmedel i vårt land. Vi lever farligt om vi fortsätter den här utvecklingen och bara minskar och minskar, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) om att svensk matproduktion minskat rejält de senaste 20 åren.
– Vi vill att det ska produceras mer livsmedel på svensk landsbygd. Det skapar också jobb, säger han.
Bucht är påtagligt nöjd över att det nu finns en blocköverskridande överenskommelse om målen för svensk livsmedelsproduktion fram till 2030. Oavsett regering kommer det övergripande målet vara att produktionen ska öka, på ett hållbart vis.
Målen handlar om ökad konkurrenskraft, skatter och avgifter, konsumentperspektiv och innovationer. Inom kort kommer regeringen att presentera en handlingsplan med mer konkreta åtgärder. Det har partierna inte lyckats enas om.
– Det finns en risk för att vi har olika syn på hur vi ska nå målen. Det kommer att finnas strider om det i riksdagen framöver, men då har vi i alla fall något att hänga upp det på och har enats om att vi ska öka produktionen, säger Kristina Yngwe (C), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.
Flera partier lyfter fram matproduktionens betydelse för landsbygdens tillväxt och jobb och att överenskommelsen ska göra det lättare för konsumenter att göra medvetna val i mataffären, till exempel om man vill köpa närproducerat eller ekologiskt.
Den senaste tidens försvarsdebatt och det mer komplicerade säkerhetsläget i omvärlden har också funnits med i diskussionerna.
– Det finns också ett säkerhetsperspektiv. Vi är väldigt sårbara, vi har en självförsörjningsgrad på 50 procent om något skulle hända, säger Kristina Yngwe.
Livsmedelsstrategin
