Arnljotspelen är en välkänd kulturinstitution på Frösön. Och alla som vill är välkomna att delta i den årliga uppsättningen. – Jag tror att det skulle bli ett väldigt drama om vi inte skulle spela något år, säger Robert Johansson, aktör och styrelsemedlem.
På Frösön i Jämtland finns Teaterföreningen Arnljotspelen, en av Sveriges äldsta amatörteaterföreningar. 1935 satte de upp Arnljotspelen första gången, efter en opera av Frösökompositören och musikskribenten Wilhelm Peterson-Berger.
– Sedan dess har föreställningen spelats varje år, förutom under andra världskriget, säger Robert Johansson. Han har medverkat i sex uppsättningar av spelen, och hunnit spela en mängd olika roller. Hans bakgrund som stuntman gör att han dessutom är ansvarig för säkerheten under slagsmålsscenerna.
– Det är väldigt kul men väldigt intensivt att vara med. Vi repeterar ofta hela dagar med tre olika pass om dagen, och startar ungefär en och en halv månad före premiären. När årets föreställningar är över känns det tomt och man saknar sina medaktörer. Men så är teaterlivet.
Arnljot utspelar sig runt 1025 och är delvis baserad på verkliga händelser och personer. Vikingen Arnljot kommer hem till Frösön från en lång resa, hamnar i bråk och slår ihjäl en man. Han blir bannlyst och söker sig upp i fjällen och så småningom till Stiklestad i Norge. Där ansluter han sig till kung Olofs armé och dör i strid.
– Det är en klassisk tragedi med mycket vacker musik. Berättelsen utspelar sig delvis här på platsen där vi spelar och tar upp många av de konflikter som pågick då. Brytningen mellan asatron och kristendomen är en, och om Jämtland skulle vara svenskt, norskt eller ett eget land en annan.
Alla som deltar i uppsättningen är amatörer, och ingen får betalt förutom regissören som anlitas varje år för att sätta sin prägel på föreställningen. Det finns möjlighet att göra allt från att spela en eller flera roller till att bygga rekvisita, sälja biljetter eller agera parkeringsvakt. Många äldre började som barnskådespelare en gång i tiden och är med på något hörn fortfarande.
– Alla är välkomna, oavsett ålder eller var du kommer ifrån. Vi har många som flyttat till andra delar av landet och kommer tillbaka bara för att vara med i spelen. De flesta kommer och testar ett år och sedan är de fast, tack vare den trevliga stämningen i föreningen.
Spelen har blivit lite av en institution i Jämtland, menar Robert Johansson, och nästan alla från trakten har sett någon uppsättning genom tiderna.
– Jag tror att det skulle bli ett väldigt drama om vi skulle välja att inte göra spelen något år. Vi spelar till och med i hällregn och har som minst spelat för åtta personer.
Ett femtiotal personer brukar vara engagerade i att sätta upp föreställningen varje år. Det har aldrig varit någon risk att spelen inte skulle kunna sättas upp på grund av för få personer. Efter ett lite svalare intresse i början av 2010-talet är det återigen populärt att delta, och det är svårt att få rollerna att räcka till alla som vill stå på scenen.
Robert Johansson tror att det ökade intresset kan bero på att det numera är viktigt för föreningen att spelen varieras från år till år, det är bland annat därför de tar in en extern regissör. De har även moderniserat det något styltiga språket och skapat fler kvinnoroller.
– Det är inte så många kvinnoroller i originalmanuset tyvärr. Så vi har löst det med att kvinnor får spela mansroller, eller ändrar så att det är karaktärernas hustrur som får plats på scenen istället.
Något som också har ändrats är att alla som medverkar numera kallas för aktörer, några statister finns det inte oavsett hur små deras roller är.
– På Wilhelm Peterson-Bergers tid fick inhopparna inte ens prata med huvudrollsinnehavarna. Vi tycker inte att det passar in i dagens samhälle där alla är lika mycket värda.
Arnljotspelen har också knoppat av sig i nya kulturföreningar i trakten. Bland annat Österhus vänner, en vikingaförening som har byggt en vikingaby och ett vikingaskepp. De har även dragit igång Jämtlands vikingadagar i samarbete med ett antal olika aktörer.
– Det är kul för det finns inte så mycket publika teaterföreningar i Jämtland. Många av aktörerna hos oss åker tio mil för att repetera och sedan hem igen.
Robert Johansson tror att lokala kulturföreningar kan bidra till att fler vill stanna på orten.
– Om du börjar hitta saker i din omgivning som du kan göra så vill du också stanna kvar, säger han och fortsätter:
– Jag tror att det historiska intresset är på uppgång. Vi har blivit lite modiga igen och börjar ta vara på vår historia. Det handlar nog mycket om ett generationsskifte, ungdomar som upptäcker att det finns något annat än att sitta vid datorn.
Arnljotspelen spelas 8–16 juli vid Arnljotlägden på Frösön. Årets regissör är Hans Qviström.
