Det sociala företaget Motala återvinning räddar liv – bokstavligt talat. – Jag var narkoman i 30 år och hade jag inte fått praktik och anställning här så hade jag garanterat fortsatt med missbruket, säger Cissi Johansson.
Arbetsintegrerande sociala företag är inte vinstdrivande och har som mål att skapa arbeten för människor som av olika skäl har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Motala återvinning, som startade 1992, är ett sådant företag. I verksamheten ingår månatliga hjälpsändningar till Lettland och försäljning i en stor second hand-butik. Företaget har breddats på senare år och har nu butiker även i Linköping och Norrköping. Totalt har företaget 52 anställda i de tre östgötska orterna.
– Vi har en stor blandning av människor, män och kvinnor i olika åldrar och av olika ursprung. De flesta står långt ifrån arbetsmarknaden och det kan bero på att de inte lyckats i skolor eller hamnat i missbruk och inte hittat en grund att stå på i samhället, säger Bruno Lindblom, övergripande chef i företaget.
– En ny kategori är de nyanlända som kan ha psykiska problem på grund av krigstrauman eller svårt med språk och kultur, säger Christer Hanell, verksamhetschef i Motala.
Förutom att skapa jobb är tanken att sociala företag också ska erbjuda arbetsträning, rehabilitering, delaktighet och inflytande i verksamheten och utveckling för individen. Kanske kan det i slutändan utmynna i tillräcklig konkurrenskraft på den reguljära arbetsmarknaden.
– Vi försöker göra dem som är här så delaktiga som möjligt. Men de behöver struktur och får ta ansvar efter förmåga. En del vill och kan ta mer ansvar, säger Bruno Lindblom.
Christer Hanell berättar om hur dagen kan se ut för nyanlända på företaget.
– De går på SFI och lär sig svenska på halvtid och kommer sedan hit för arbets- och språkträning. En del är väldigt intresserade och vill lära sig mer hela tiden, säger han.
Sociala företag plöjer tillbaka eventuella vinster i verksamheten. Bruno och Christer vill gärna använda resurserna till att nyanställa. Sakta men säkert blir arbetsstyrkan större.
– Det står folk i kö som vill jobba hos oss. Ibland anställer vi fast vi kanske inte har råd. Vi måste dock hela tiden se till det företagsmässiga så att ekonomin håller. De flesta som arbetar här har lönebidrag eller anställningsstöd och får max 16 700 kronor av det allmänna men vi betalar mellanskillnaden upp till Handels avtal, förklarar Bruno Lindblom.
Det mesta som säljs i butiken är skänkt av privatpersoner och mycket kommer från dödsbon. I sortimentet syns allt från kläder, möbler, porslin, prydnadssaker och lampor till verktyg, tyger, tavlor, klockor, dvd-skivor och böcker. För att nämna en del.
– Alla slags människor köper second hand numera. När utrikesminister Margot Wallström var i Linköping handlade hon kläder hos oss. Med tiden har vi lärt oss att sätta rätt pris men fortfarande går det att göra rejäla fynd, säger Bruno Lindblom.
Han tycker att det är bra att konceptet med arbetsintegrerande sociala företag finns.
– Utan att skryta kan jag säga att vi räddar liv. Det finns flera exempel på personer som rumlat om på stan och helt ändrat sitt liv när de börjat här.
Cissi Johansson, Motala, är en av dem som tack vare Motala återvinning vunnit sitt liv tillbaka. Hon missbrukade narkotika i tre decennier och framtiden var mörk. När hon begick ett brott för tio år sedan kom vändningen.
– Jag körde bil olovligt och dömdes till 40 timmars samhällstjänst. Jag visste att Motala återvinning var ett bra ställe och bad om att få göra mina timmar här. Jag såg till att komma hit varje dag och sköta mig och fick praktik och sedan anställning. Om jag inte fått jobb här hade jag aldrig kommit tillbaka till ett normalt liv. Det var bra att jag körde olovligt den där gången, säger hon med ett litet leende.
Cissi Johansson trivs på jobbet där hon bland annat sköter prissättning på prylarna i butiken.
– Jag hade redan innan en del kunskaper om porslinsmärken och Christer som är auktionsutropare har lärt mig mer. Jag känner att jag har förkovrat mig, utvecklats och fått mer ansvar. Christer har stöttat mig hela tiden och det är viktigt att ha någon som litar på en när man slutar med missbruk. Det är som terapi att jobba här och inte alla företag tror på en gammal pundare, säger Cissi Johansson.
Kim Olsson, Motala, är en annan som arbetar på företaget. Hans historia är inte lika dramatisk men utgången lika positiv.
– Jag var skoltrött och fick praktik här när jag var 16 år. När jag var 20 blev jag anställd. Det är bra att det finns sådana här företag där man kan få chansen, säger Kim som i dag är 27 år.
Hans arbetskamrat i kassan, Henrik Fredriksson, dyker upp och undrar vem reportern är.
– Har du ställt frågor till Kim? Ha, ha, otur för dig. Nej, jag skojar bara, vi har en skön jargong här. Om man har roligt på arbetsplatsen så är jag säker på att man gör ett bättre jobb, säger han.
När Landets Fria Tidning besöker Motala återvinning är det morgon och kundtillströmningen har ännu inte tagit fart. Frida Hall, Motala, är en av dem som letar fynd.
– Jag är ofta här, innan jag nyligen fick barn blev det en gång i veckan. Jag kollar om det kommit in möbler som skänkar, linneskåp eller hörnskåp. Jag köper och sedan lagar jag, spacklar och målar vitt innan jag säljer vidare. Det är en hobby, säger Frida Hall, en av många som har nytta av det sociala företaget Motala återvinning.
