På Hofs lifs i Växjö finns en tro på att kulturen är central för en hållbar samhällsutveckling. Om några år ska det bli en permanent mötesplats med kunskapscenter, trädgård, kreativ verkstad, kafé, utställningar, butik och scen.
På ytan kan Hofs lifs se ut som ett vanligt, om än ovanligt vackert och stämningsfullt, kafé. Brödet är bakat på plats, längs ena väggen finns en hylla full av material för skapande och återbruk och utanför växer blommor, fruktträd och grönsaker. Men så visar det sig att borden och stolarna är tillverkade av deltagare i verksamheten.
– Vi jobbar med att tillämpa kultur på nya sätt – som rehabilitering, friskvård och kompetensutveckling. Men vi är inte direkt ett socialt företag, utan snarare kulturentreprenörer organiserade som en ideell förening, säger initiativtagaren Daniel Ekman.
På Hofs lifs nära centrala Växjö finns kafé, surdegsbageri och trädgård samt produktion av hållbara möbler och köksredskap av trä och gosedjur av återvunna tröjor. Här anordnas evenemang som skördemarknader, seminarier och spelningar. Verksamheten får inga bidrag, utan anlitas till exempel för rehabilitering och arbetsträning inom mat, hantverk, trädgård och konst av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och för markskötsel av Växjö kommun. Hofs lifs ordnar även friskvård samt kompetensutveckling för arbetsplatser.
Idén att skapa en sådan här plats kom till Daniel Ekman för 15 år sedan.
– Ibland drabbas man av en vision. Det var en sammansmältning av kultur och samhällsfrågor, en nyskapande kulturell mötesplats med en omslutande trädgårdspark där du kan vara människa, det vill säga kulturvarelse.
Platsen skulle förena tanke, känsla och vilja. Det skulle gå att filosofera och delta i seminarier, att äta, odla och utöva konst, samt att bygga och testa i laboratorium och ateljé. Det skulle vara folkligt, öppet för alla åldrar samt kopplat till samhället runt omkring. Ett slags kunskapscenter och kulturhus, men inte för passiva konsumenter. Tvärt om en mötesplats som erbjöd möjligheter till sådant som inte går att göra ensam hemma vid köksbordet, som makerspace eller ateljé/verkstad, scen och utställningsytor.
– Jag såg en förändringsmöjliggörande plats framför mig som inte fanns, men som borde finnas i ditt kvarter. Jag ser den fortfarande jättetydligt framför mig.
Daniel Ekman sa upp sig från regeringskansliet i Stockholm för att ta arbetet med sin vision på allvar, och presenterade den för kommunalråden i Växjö år 2002.
– De tyckte att det låg något i det hela och sedan den dagen har jag jobbat avlönat med det här och det har fungerat hela tiden.
Mötesplatsen har byggts upp i Växjö i flera omgångar genom olika projekt, sedan 2010 i Solbergets vänförenings regi. Först vid det gamla vattentornet, därefter på det gamla Bilpalatset från 1950-talet och numera i en verkstad som tillhört stadens gamla bryggeri Kristineberg, med adressen Kungsgatan 29B.
Nu ska platsen bli mer permanent i form av Landeriet, som ska utgå ifrån den plats där Hofs lifs håller till i dag, men utnyttja fler av lokalerna. Tanken är att renovera och bygga till det gamla bryggeriets stall och verkstad för att husera bistro/kafé, trädgård, växthus, makerspace, butik, scen och kunskapscenter på cirka 1 000 kvadratmeter.
Föreningen vill köpa en del av området Ringsberg/Kristineberg som kommunen just nu håller på att detaljplanlägga. Daniel Ekman räknar med att det dröjer två–tre år innan de kan börja bygga. Och det är bara bra med den tiden, säger han.
– Jag har tålamod. Finessen med att det tar tid är att idéerna prövas, och att allt ”motstånd” är där för att göra det här projektet bättre.
Vet man det blir det lättare att utvecklas.
Hofs lifs kan utnyttja tiden för att hitta rätt entreprenörer som vill driva exempelvis butiken och bistron och ordna evenemang.
– Det kanske blir fem–sex olika aktörer som gör det här men som samarbetar under paraplyet av en delad vision, och en stiftelse som tar hand om det övergripande.
Dessutom pågår diskussioner med Linnéuniversitetet och flera studieförbund som är intresserade av att samarbeta.
– Just nu jobbar vi mest på att få med oss några seriösa företag som ser värdet av det här. Jag tycker att samröret mellan kultur- och näringslivet är centralt. Det ska finnas kopplingar till sponsorer, kommun, akademi, andra kulturaktörer – hela samhället.
Dock betonar Daniel Ekman att Landeriet inte får bli för stort.
– Det är jätteviktigt. Det finns en gräns för att det ska fungera rent mänskligt. Detta ska inte tillgodose hela stadens behov – det behöver finnas flera kulturella mötesplatser som ser olika ut men som har liknande funktion.
Bakom visionen finns en stark övertygelse om kulturlivets centrala roll i samhället. Kultur i betydelsen konst, vetenskap, livsåskådning, men också vård, omsorg och utbildning. Kulturen är lika viktig som det politiska och det ekonomiska livet enligt Daniel Ekman, och behöver mer resurser och inflytande.
– Problemet med dagens samhälle är att kulturlivet är fullständigt marginaliserat. Det är i kulturlivet som utvecklingen av samhället sker. Det är där vi når människan för att hon ska ta tag i sitt liv och bearbeta det som hon håller på med.
Kulturen behöver också alliera sig mer med miljörörelsen och vice versa, menar han.
– Miljörörelsen blir lätt naturvetenskaplig, men det finns också en kultur- och konströrelse och det vore väldigt sunt om de två kunde förenas. De behövs tillsammans, annars kan miljörörelsen bli väldigt teknikfixerad och kulturen världsfrånvänd.
Den 30 november arrangeras ett dialogmöte om Växjö kommuns planer för Ringsberg/Kristineberg kl 18–20 på Hofs lifs, Kungsgatan 29B, Växjö.
