När Skatteverket skulle lägga ner kontor i bland annat Lycksele drog Malin Ackermann igång en massiv folkopinion som gjorde att beslutet ändrades och jobben blev kvar. Här skriver hon om hur statliga jobb bidrar till att höja den akademiska nivån utanför städerna – något som kan motverka urbaniseringen.
Det går bra för Sverige fick vi veta härom veckan. Denna gång var det World Economic Forum som stod för rankingen. Konstigt nog känner jag inte igen mig. Vet inte om det beror på att jag bor i en av Sveriges kommuner som krymper. Eller om det beror på att jag vet vikten av differentierade arbetsmarknader kopplat till lokal tillväxt och märker hur bristen på anpassad näringslivspolitik, lokaliseringspolitik och statlig närvaro håller på att klyva Sverige itu.
Jag ser i alla fall oroat på landets utveckling och min oro handlar inte om olika alternativ som framställs i politiska debatter. Nej, det är ganska ointressant faktiskt. Det som intresserar mer är att det är något i grunden som fattas. Något som beror på strukturella problem och som hamnar i skuggan av partipolitiken.
När Skatteverket aviserade nedläggning i min hemort Lycksele och på åtta andra ställen blev jag talesperson för en massiv folkopinion som bidrog till att jobben blev kvar. Att vi lyckades berodde på att vi var konstruktiva i vårt sätt att påverka. Vi nöjde oss inte bara med att protestera. Vi tog reda på vilka fakta som låg bakom beslutet och hur det skulle påverka vår kommun. Det resulterade i en folkrörelse som blev en medkraft till att sittande regering satte stopp för den statliga centraliseringen som pågått i decennier.
Statliga jobb fungerar som ett kitt för kompetensförsörjningen på mindre orter och bidrar starkt till att höja den akademiska nivån utanför universitetsstäderna. Ett starkt argument för att Skatteverket ville flytta sina verksamheter till större orter var att de vill ha sina kontor där tillgången till kompetens finns, det vill säga nära universiteten. Signalen om att stockholmare är smartare än lantisar blev därmed ett signum för staten.
På tal om staten så har Arbetsförmedlingen gjort en mycket angelägen rapport i Globaliseringens påverkan på lokala arbetsmarknader. Rapporten beskriver bland annat allvaret i skillnader i utbildningsnivå som en alarmerande obalans på den svenska arbetsmarknaden – att skiljelinjerna i utbildningsnivå tenderar att gå mellan storstad och glesbygd. Detta medför i sin tur en sämre produktivitetsutveckling som resulterar till att mindre kommuner får svårt att attrahera investeringar i såväl infrastruktur som nya arbetsplatser och jobb.
Om regeringen skulle ta till sig vad de statliga verken å ena sidan signalerar som risker och å andra sidan förstärker i sina uppdrag att effektivisera, skulle tilliten till staten öka. Bristen på utbildning och en bred arbetsmarknad är en avgörande orsak till att unga människor flyttar till universitetsstäder och blir kvar. Urbaniseringen är en naturlig del i vår globaliserade värld, men kom inte och säg att det inte går att påverka.
