Biodlare utan bin? Andelsbiodling är en växande trend bland landets biodlare.
I Flohult utanför Vimmerby värmer vårsolen kuporna intill skogsbrynet. Bina är ute och samlar pollen och nektar i omgivningarna. Scilla, sälg, hassel och vitsippor står på menyn så här tidigt på säsongen.
I år är några av kuporna till salu. Lars Johansson, som driver Skogens honung, har bestämt sig för att haka på trenden med att sälja andelar i några av sina 90 bisamhällen. Förutom möjligheten att besöka kupan och informationsbrev om hur bina mår, får andelsägarna vara med och skörda honungen vid två tillfällen varje år och även behålla sin del av skörden, vilket innebär mellan 20 och 50 kilo honung.
– Fördelen är att man delar risker och får betalt i förväg vilket är en trygghet som producent. Men viktigast är delaktigheten och att skapa en förståelse för hur mat produceras och hur naturen fungerar. Det blir som en biodlingskurs light, säger Lars Johansson.
De magra jordarna i Småland ger inga större honungsskördar, men erbjuder istället en stor smakrikedom.
– Maskros och vilda bär som lingon och hallon kan det bli mycket av. Skogshonung från växtsav och ljunghonung är andra sorter som skogsmarkerna ger.
Egentligen behövs över 200 samhällen för att man ska kunna försörja sig, menar Lars Johansson. Istället för fler kupor har han valt att komplettera verksamheten med kafé, kurser och bisafarin.
Andelsbiodling är en liten men växande trend inom biodling. I Sverige erbjuder ett 30-tal biföretag möjlighet att köpa andelar i bikuporna. Intresset från konsumenter är stort. De flesta biodlare som testar konceptet har redan årets andelar sålda.
– För biodlarna är det ett sätt att fördela riskerna och att öka intresset för biodling, säger Lotta Fabricius Kristiansen, projektledare på Svenska bin.
Hon ser andelsbiodling som en i raden av alla nya former av biodling som växt fram de senaste åren i takt med att nya odlare kommit in i branschen, där tillsammansodlingar på koloniområden är ett annat exempel.
– När biodlingen blev en generell miljöfråga och kunskapen om betydelsen av pollinering växte fram lockade det många nya intresserade, inte minst kvinnor, säger hon.
