Radar · Nyhet

Nu avlivas myterna om det perfekta föräldraskapet

Emelie Asplund  | Agnes Wold talar klarspråk och kan vara Göteborgs tydligaste forskare.

Runt professorn och författaren Agnes Wold rör det sig just nu absurt mycket, enligt henne själv. I dagarna släpper hon två böcker, en om vår normalflora och en om vilka råd vi kan förkasta och ändå ge våra barn en bra start i livet. ”Osakliga råd om till exempel amning ska väl inte dagens kvinnor behöva lida av bara för att Sverige skrev på en deklaration på 80-talet. Det var dags att skriva en ny bok” säger Wold med eftertryck.

örmodligen Sveriges tydligaste professor i klinisk bakteriologi, när hon talar om de så kallade goda råd som florerar kring barnafödande och barnuppfostran. Trots att hon jobbat i sjukhusvärlden i hela sitt liv säger hon att varken vård eller myndigheter alltid följer lagen om att vetenskap ska styra.

– Man hittar på regler och varningstexter av olika skäl som inte har med svenska barn och föräldrar att göra, till exempel när man rekommenderar ett uppfödningsmönster som är anpassat för u-länder med mycket infektioner. Det är också vanligt att man inte drar tillbaka råd som bevisligen varit felaktiga, som att ammande kvinnor inte får dricka vin. Vi har världens mest välutbildade kvinnor i vårt land, ändå följer de tomtetips. Det var illa nog när jag fick barn 1978, men nu verkar det florera ännu fler myter.

Detta tror Wold bland annat beror på att människor med olika agendor yttrar sig fritt via internet.

– Av rent biologiska skäl har gravida kvinnor ett extra ångestpådrag i kroppen, och suger då i sig råd från alla håll. Det är omoraliskt att utnyttja den situationen till att sälja både åsikter och produkter. Under det år då du blir förälder är du extra skör och ofta rädd.

Det är inte första gången någon har bett Agnes Wold skriva en bok, och för det mesta säger hon nej. Hon har nog med att forska och skriva böcker om sina egna ämnen, bakteriologi och immunologi. Efter hennes sommarprat i P1 ökade dock skaran av längtande läsare, och när förlaget föreslog att hon och barnläkaren Cecilia Chrapkowska skulle skriva tillsammans tackade hon i ett försvagat ögonblick, som hon själv uttrycker det, ja.

– Cecilia och jag skrev tillsammans redan 2004, då om kvinnliga akademiker. Nu tyckte vi båda att den här boken behövde skrivas.

Det är mer än 30 år sedan Anna Wahlgrens Barnaboken kom ut – en bok som för många blivande och nyblivna föräldrar blev nästan som en bibel. Bokens status sjönk när en av Wahlgrens döttrar öppet kritiserade författarens uppfostringsmetoder, men fortfarande lever en del idéer kvar som allmänna sanningar. Över tjugo år har gått sedan det sist gavs ut en heltäckande bok om graviditet och föräldraskap, och informationen behöver uppdateras.

Wolds och Chrapkowskas bok Praktika för blivande föräldrar avlivar med bestämdhet både äldre och nyare myter. Till skillnad från Wahlgrens bok är den byggd på studier av hundratals vetenskapliga artiklar och har ett evidensbaserat synsätt. Den är också skriven utifrån en feministisk grundsyn som författarna delar.

– Ta påståendet om att alla val du gör innan barnet är tre år är viktigast, och att barnet kan få anknytningsproblem om du gör fel – det är en föreställning som skapat mycket ångest och skuld.

”Vi har världens mest välutbildade kvinnor i vårt land, ändå följer de tomtetips.”

Idén att vi kan skapa ett perfekt barn genom att följa vissa råd stämmer inte. Enligt Wold har forskarna varit eniga i ungefär femtio år när det gäller arv och miljö. De vanligaste personlighetsdragen är ärftliga till lite drygt femtio procent. Pratar vi miljöns inverkan och betydelse förklarar Wold att i den individuella miljön runt barnet behöver föräldrarna inte nödvändigtvis vara de faktorer som påverkar mest. Skola, område, vänner och annat kan ha väl så stor inverkan. Evolutionärt sett har människan fostrat barn i grupp – först bär föräldern barnet nära kroppen ett tag, och sedan släpps barnet ner i ”barnflocken”.

– Barn älskar andra barn och brukar vara på väldigt gott humör i en barngrupp. Syskon är ofta nöjdare än första barnet, för de har ett annat barn att titta på.

Teorin om att bara vi (läs: mamman) gör bra investeringar under barnets tre första levnadsår så blir allting lyckat gör inte bara barnets liv fattigare, enligt Wold, utan alienerar i allra högsta grad föräldern. Hon frågar sig hur våra svenska supervälutbildade kvinnor med superviktiga jobb, till exempel i sjukvård och skola, kan checka ut i flera år, grundat på denna myt.

– Vi som var med när det begav sig vet vilken misär det var när kvinnor var hemmafruar utan egen ekonomi eller frihet att leva sina liv som de ville. Vi tror att vi är mycket mer jämställda i dag än förra generationen, men det är fel. För även om kvinnorna tog nästan all ledighet på 70-talet så handlade det om sex eller nio månader, nu kan föräldraledigheten segas ut väldigt länge och kvinnorna tar 80 procent av den. Det kan ge dålig karriär och usel pension.

– Alla förstår hur farligt det kan vara att ge en person fel medicin, det vill ingen vara ansvarig för. Men somliga fattar inte att kvacksalveriråd kan vara livsfarliga. Därför har vi skrivit den här boken, Cecilia och jag, avslutar Agnes Wold.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV