Den svenska försäljningen av ekologisk mat ökar stadigt, visar ny statistik från Ekoweb. Av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige står ekologiska varor nu för 8,7 procent.
Försäljningen av ekologisk mat ökade med 3,9 miljarder kronor under 2016. Prisnivåerna har inte förändrats nämnvärt under året vilket innebär att fler produkter sålts. Enligt Ekoweb, en oberoende nätsajt och marknadsbevakare som har sammanställt statistiken, har all ekomat som finns till försäljning gått åt.
– Generellt sett så finns det inte mer produkter att sälja, än vad som sålts. Det har varit och är brist på svensk råvara under vissa perioder när det gäller till exempel mjölk, spannmål, ägg och kött. Bara på spannmålsidan kommer man behöva importera minst 60 000 ton ekologisk spannmål för att klara den svenska marknadens behov fram till nästa skörd, säger Cecilia Ryegård, chefsanalytiker, Ekoweb.
Systembolaget ökade sin försäljning med 33 procent, vilket var mest av alla aktörer på marknaden. Den detaljhandelskedja som har högst ekoandel i sortimentet är Coop med 10 procent ekologiskt.
Etnologen och forskaren Matilda Marshall har i en ny avhandling från Umeå universitet undersökt hur miljömedvetna hushåll omsätter sin syn på hållbarhet i vad de äter. Föreställningar om hållbarhet handlar om mer än miljö- och klimatfrågor.
– Valen i mataffären är många. Ekologiskt, närproducerat, vegetariskt, extrapris, barnens favorit eller rättvisemärkt? Föreställningarna om vad som är hållbart handlar om allt från att sortera sopor, äta vegetariskt och köpa lokalproducerad eller miljömärkt mat. Några av de yngre personerna i studien sysslar med dumpsterdiving som en motreaktion mot samhällets slöseri, säger hon.
Studien visar att hållbar matkonsumtion styrs av kulturella förutsättningar.
– Det finns vissa samhällsnormer om hur man ska leva sitt liv, såsom konsumtionsuppmaningar, sociala umgängesformer och kulturella matvanor, som kan svåra att förena med sitt liv som hållbar, säger Matilda Marshall.
Men när det gäller ekologisk mat har samhällsnormerna underlättat den hållbara konsumtionen. När Krav bildades på 1980-talet hette det alternativ odling, under 1990-talet dök livsmedelskedjornas egna miljömärkta varor upp. På senare år har ekologiska varor blivit något som marknadsförs och lyfts fram.
– Kedjorna har haft jättestora kampanjer för ekomat som Willys ”eko för alla”. Det säger någonting om samhället, ekologiskt har blivit mer normaliserat. Från att ha stått i särskilda butiker eller hyllor har det fått en framträdande roll i butikerna, säger Matilda Marshall.
Under året presenterade ett hundratal nya ekologiska varor, många från kedjornas egna märken. Enligt statistiken från Ekoweb har de som tidigare köpte enstaka ekologiska varor lagt till fler i matkorgen och ekologiska charkråvaror, müsli och citroner är exempel på produkter som ökat i popularitet under året.
– Samtidigt tillkommer det också helt nya ekokonsumenter, ofta med fokus på sin egen och familjens hälsa, säger Cecilia Ryegård.
