Sedan apoteksmonopolet avskaffades har antalet apotek ökat stort – framför allt i storstäderna. I glesbygdskommunerna är antalet samma som tidigare samtidigt som apoteksombuden minskat med 16 procent.
2009 fick det statligt ägda Apoteket konkurrens. Målet var att ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre service och ett bättre utbud av tjänster samt att sänka priserna på läkemedel.
Sedan dess har antalet apotek ökat med cirka 50 procent. Det framgår av ett delbetänkande från regeringens utredning Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden som kom i våras.
Utredarna skriver att den geografiska tillgängligheten har förbättrats eller är oförändrad sedan apoteksmonopolet avskaffades år 2009. 99 procent av befolkningen har ett apotek max 20 minuter bort med bil. Utredarna tycker därför inte att några åtgärder behövs för att öka tillgången till apotek i landet, mer än att behålla dagens ekonomiska stöd till apotek i glesbygder.
Men en annan bild framträder i delbetänkandet om en tittar på var apoteken är placerade utifrån typ av kommun. Antalet apotek har nämligen ökat mellan 2009 och 2016 för samtliga utom glesbygdskommunerna, där antalet är oförändrat. Mest har antalet apotek ökat i storstäder och förortskommuner till storstäder. 98 procent av de nya apoteken har sedan omregleringen etablerats inom sex kilometer från ett redan befintligt apotek.
Apoteken har dessutom öppet nästan dubbelt så många timmar per vecka i de områden med högst tillgänglighet till tätort jämfört med de minst tillgängliga.
Samtidigt har antalet apoteksombud i glesbygder, vanligtvis matbutiker som säljer receptfria läkemedel och förmedlar recept, minskat med 16 procent från december 2009 till mars 2015.
Utredarna slår fast att ”apoteksombud i dag och under de närmaste åren fyller en funktion för att upprätthålla en god tillgänglighet till apotekstjänster och läkemedel i hela landet”. I dag får bara Apoteket AB ha ombud, men från den 1 juli nästa år föreslås att detta ska gälla för alla apoteksföretag. Ombud ska bara få inrättas på minst 6 kilometers avstånd från befintliga apotek, för att undvika konkurrens. Dock räknar utredarna inte med att antalet ombud ska öka, särskilt i lands- och glesbygder.
”Det är enligt utredningen inte osannolikt att den mångåriga utvecklingen med färre ombud kommer att fortsätta även de kommande åren”, skriver de.
En annan trend är att e-handeln ökar snabbt hos landets apotekskedjor. Det kan vara positivt inte minst för den som har långt till närmaste fysiska apotek eller som på grund av till exempel en funktionsvariant har lättare att handla över nätet.
De som handlar på distans är dock generellt yngre och bor oftare i storstadsområden än de som handlar på fysiska apotek. Och alla som inte använder nätet eller som saknar en snabb internetuppkoppling riskerar förstås att hamna utanför. Dessutom är distanshandeln beroende av postgång och tillgång till utlämningsställen. 4 procent av befolkningen har mer än 10 kilometer till sitt närmaste utlämningsställe.
Faktum är att en ökande distanshandel kan göra att fler apotek stänger just i glesbygder, skriver utredarna.
”De största potentiella hoten mot en god tillgänglighet till fysiska apotek i hela landet på längre sikt är brist på farmaceuter, minskande befolkningsunderlag och apotekens växande distanshandel med läkemedel genom e-handel.”
Roland Lundquist är ordförande i Springlidens byaförening i Malå i Västerbotten och har 17 kilometer till sitt närmaste apotek. Om det skulle stänga vore det allvarligt, säger han.
– Det är enda apoteket inom 5–7 mil härifrån. Det är nästan ett måste att det finns kvar.
Att det ska öppnas fler apotek i avfolkningsbygder tror han inte är realistiskt.
– Men på något sätt måste samhället se till att det finns apotek. Ska hela Sverige leva måste den typen av basinfrastruktur finnas.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) ansvarar för politikområdena sjukvård och folkhälsa medan folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström är sjukskriven. Hon har avböjt att kommentera artikeln.
Tidningen har även sökt regeringens dåvarande utredare Åsa Kullgren samt landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) men inte fått svar.
Till glesbygdskommun räknar Sveriges kommuner och landsting de i dag 20 kommuner med en tätortsgrad som understiger 70 procent och som har mindre än 8 invånare per kvadratkilometer.
