Flytande oljeplattformar borrar just nu nya hål i Barents hav. Oljeutvinningen är möjlig efter att den norska staten åter öppnat upp nya områden för oljeutvinning i Arktis.
Den norska statens oljebolag Statoil har börjat borra efter olja vid Korpfjäll i Arktis. Brunnen, där även svenska Lundin Petroleum äger andelar, är nu den näst nordligaste av alla oljebrunnar i världen. Bara Poeba-fältet i det ryska Karahavet som borrades 2015 ligger längre norrut.
– Detta är det nordligaste området licensierat av Norge någonsin, 400 kilometer från land, nära iskanten som är det mest produktiva området i Arktis och ett viktigt område för sjöfåglar, säger Truls Gulowsen, chef för Greenpeace Norge.
Efter en vecka som samlat aktivister i Lofoten för att protestera mot den norska statens beslut om att tillåta ett 30-tal företag att utföra oljeborrningar i Arktis, styrde Greenpeace fartyg Arctic Sunrise mot Korpfjäll i Barents hav för att protestera. En av de 35 aktivisterna ombord är svensken Andreas Widlund från Umeå, som tidigare arbetat som prospekterare inom oljebranschen. Han sa upp sig från jobbet, hyrde ut sin lägenhet och började agera som klimataktivist.
– Jag började känna efter. Vill jag verkligen jobba för företag som förorenar luften och våra hav, företag som driver på klimatförändringarna, med extrema väderfenomen som följd? När jag nu är här uppe i Arktis har jag en chans att stå upp för mig själv, min egen framtid och för alla de människor som har förlorat så mycket på grund av oljeindustrin. Vi kan inte bara se på när politiker låter detta hända.
Protesten stoppades under fredagen av norska myndigheter som bogserade skeppet med aktivister och besättning in till Tromsö.
I november ska Greenpeace och den norska ungdomsorganisationen Natur og Ungdom möta regeringen i domstol. Regeringen ska då förklara hur de kan öppna upp för oljeborrning i nya områden i Arktis samtidigt som de skrivit på Parisavtalet där de förbinder sig att minska utsläppen.
Det blir första gången som rätten prövar paragraf 112 av Norges grundlag, som säger att myndigheter ska värna om naturen och miljön för framtida generationer.
– Vi är i en situation i Norge och i världen där avståndet mellan vad politikerna lovar och vad de tillåter aldrig har varit så stort. Den här rättegången handlar om att pröva den norska statens ansvar för människors säkerhet och hälsa. Att utvinna fossila bränslen i känsliga områden är i strid med såväl klimatavtalet i Paris som Norges egen grundlag, säger Truls Gulowsen.
Internationellt förs liknande rättsprocesser inom klimatrörelsen. Greenpeace läger i Lofoten samlade aktivister från hela världen. Bland annat representanter från den amerikanska ungdomsorganisationen Our Children’s Trust som stämmer regeringen i federal domstol för att de inte agerar mot klimatförändringarna och representanter från Klima Seniorinnen, en grupp bestående av schweiziska kvinnor, 65 år och äldre, som stämmer den schweiziska regeringen på liknande grunder.
– Det var väldigt inspirerande att samla de organisationer som arbetar med klimaträttsfall runt om i världen. Vi har tagit miljökampen till en ny arena. Vår sak är den första som kommer tas upp i rätten, säger Truls Gulowsen.
