Medborgare och föreningar vill vara med och påverka samhället men känner ofta att det inte finns något intresse för detta hos den egna kommunen, skriver Åse Classon, ordförande för Hela Sverige ska leva.
Vi har under de senaste decennierna haft en politik som inte gynnat hela landets tillväxt. Urbaniseringen har fått konsekvenser och människor känner i lägre utsträckning tillit till politiken. Detta gör det lättare för icketraditionella partier och politiker att attrahera fler röster. Människor röstar på de ”nya” partierna som ofta kommer in som en frisk fläkt och pekar på problem i samhället.
Att det finns inslag av främlingsfientlighet och att de ”nya” saknar egna förslag på lösningar ignoreras. En känsla av att rösta mot ”etablissemanget” skapas.
Med tanke på vad som hänt runt om i världen bör våra svenska politiker ta detta på största allvar och försöka hitta modeller för att skapa en politik som bygger på att hela samhället blir involverat och engagerat i samhällsutvecklingen. Lyckas inte detta kommer vi att i allt högre utsträckning få ”motborgare” istället för delaktiga medborgare.
Hela Sverige ska leva har 5 000 lokala utvecklingsgrupper runt om i landet. Människorna jobbar aktivt för sin bygds utveckling, de vill vara med och påverka samhällets utveckling men känner allt som oftast att det inte finns något intresse för detta engagemang hos den egna kommunen. Man får en känsla av att beslut fattas över huvudet på en och en frustration skapas. Om lokalsamhället, de som berörs av olika beslut, ges möjlighet att vara delaktiga så skapas mer långsiktigt hållbara lösningar.
Nationellt har ett aktivt arbete för att skapa överenskommelse mellan den idéburna och den offentliga sektorn pågått under cirka tio års tid. Detta har lett till en mängd bra aktiviteter, processer och material, nationellt. Trots detta har ytterst lite hänt på den kommunala nivån där man tvärt om ibland arbetar i motsatt riktning och inte samarbetar med civilsamhället. I vissa kommuner kan man dock se inslag av samarbete, inom vissa delar av kommunens verksamhet, men ytterst få exempel finns där samarbete genomsyrar hela verksamheten.
Jag hoppas att fler kommuner förstår vikten av att involvera människorna i hela kommunens utveckling;
Att man ser värdet av att man tillsammans med lokalsamhället funderar på nya lösningar som skulle kunna bli komplement till viss service/sjukvård som går förlorad vid olika nedläggningar.
Att man tar hjälp av de lokala föreningarna för att möta olika samhällsutmaningar som till exempel att alla ska känna sig inkluderade i samhället.
Att man ser att ett strategiskt arbete tillsammans med kulturföreningar skulle bidra till att skapa attraktiviteter som även gynnar besöksnäringen.
Att man ser möjligheter att bredda arbetsmarknaden genom samarbete med den idéburna sektorn med mera.
För att det ska skapas attraktivitet och hållbar utveckling i en kommun måste föreningslivet, människorna, få vara med på ett ärligt sätt.
För många av oss är detta en självklarhet men tyvärr har många politiker inte den insikten, eller är det helt enkelt så att man saknar kunskaper om hur det aktiva konkreta samarbetet ska gå till i den kommunala verksamheten?
