Med jämställda scener och nolltolerans mot övergrepp som högt ställda mål är Kulturkalaset mitt i sitt elfte levnadsår. Uppdraget är att spegla verkligheten, och på vissa områden verkar det gå ännu bättre än så.
– Det är mångfald som skapar trygghet. Förra året resulterade till exempel vårt trygghetsarbete i noll anmälningar mot sexuella trakasserier, säger festivalens verksamhetsansvarige Tasso Stafilidis.
När andra festivaler behöver ställa in på grund av ökade trakasserier fortsätter Kulturkalaset satsa. Förra årets stora snackis var att arrangörerna övervägde införandet av mansfria zoner. Dylika blev det aldrig något av, men det målmedvetna trygghetsarbetet resulterade ändå i att anmälningar uteblev. Eftersom mörkertalet är stort gjordes det särskilda satsningar på att uppmuntra till anmälan, till exempel genom att upprätta tillfälliga polisstationer.
Själva säger arrangörerna att det systematiska arbetssättet med värdegrundsarbete, trygghetsåtgärder och mångfaldsarbete samt ett gott samarbete med polis och andra myndigheter har varit ett vinnande koncept. Fler parametrar som antas spela roll är avsaknaden av öltält överallt, vilket hänvisar besökarna till lokala krögare, samt att volontärerna kommer från Göteborgs samtliga stadsdelar. Beslutet att skippa öltälten har tidigare väckt kritik, men verkar nu vara allmänt accepterat som en bidragande orsak till att kalaset är en relativt nykter festival.
Kulturkalasets rubrik är ”Hållbarhet i tre dimensioner – ekonomisk, ekologisk och social”. För fyra år sedan sattes tydliga mål upp inom dessa områden, och enligt verksamhetsansvarige Tasso Stafilidis märktes resultaten redan efter ett år.
– När det gäller bokningar arbetar vi med att upptäcka bredden utanför våra egna referensramar, och för att kunna göra det måste man först bli medveten om att dessa begränsningar existerar. Det handlar inte om tvång eller kvotering, som att boka någon före någon annan på grund av annat än kvalitet. Vi ser de konstnärliga och innehållsmässiga vinsterna tydligt.
Stafilidis beskriver att arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och mångfald tar ett tag att arbeta in. Det sker inte automatiskt, utan kräver ett medvetet och systematiskt tillvägagångssätt. Till konserten med den arabiska Najwa Karam kom i fjol 18 000 personer, och årets stora namn är den libanesiska superstjärnan Nawal El Zoghbi, med över 50 miljoner sålda skivor.
Stafilidis är glad över att på detta sätt kunna sätta Göteborg och Kulturkalaset på den internationella kartan. Han beskriver att det handlar både om att kunna erbjuda alla arabisk-språkiga och nyanlända ett sätt att identifiera sig i kulturlivet i Sverige och att ge dem som ännu inte upplevt arabisk musik en fantastisk möjlighet.
”Vårt dilemma är vi inte kan ha kvar vårt stora utbud om vi kräver att allt ska vara vegetariskt eller ekologiskt, därför ställer vi istället högre och högre miljökrav.”
När det gäller den ekologiska dimensionen av kalaset beskrev förra veckans Syre Göteborg årets största satsning inom miljö och mat: Green corner i Bältesspännarparken. Lokala odlare får sälja sina grödor, och utbudet är ekologiskt, veganskt och vegetariskt. Kalaset har varit miljöcertifierat sedan 2008, och på miljöområdet ligger festivalens stora utmaning nu i sophanteringen.
– Vårt dilemma är vi inte kan ha kvar vårt stora utbud om vi kräver att allt ska vara vegetariskt eller ekologiskt, därför ställer vi istället högre och högre miljökrav. Men min förhoppning är att vi ska ha en helt ekologisk festival om ett par år, säger Stafilidis.
Den hållbara ekonomin då? Ja, här pågår en debatt om vad saker och ting ska få kosta egentligen. Ett evenemang som prioriterats i år är Julstaden Göteborg. Då fastighetsägarnas och näringslivets ekonomiska bidrag till Julstaden sedan 2012 sjunkit från fyra till två miljoner kronor, och de kommunala bolagens deltagande minskat från tre till en miljon, har Göteborg & co tagit beslutet att skära i Kulturkalasets budget. Kalaset kortas en dag och både scener, artister och evenemang blir färre till förmån för det mer kommersiella evenemanget Julstaden.
– Göteborg snurrar faktiskt året runt. Julstaden har blivit en ny säsong för turister att komma till Göteborg. Och det är underbart, för varenda sådan säsong vi kan addera skapar i slutändan välstånd, säger Dag Agård, handelschef på Wallenstam och företrädare för shoppingen, till GP efter fattade beslut.
Kritiska röster, bland andra GPs kulturchef Ingrid Norrman, beskriver Julstaden som turisternas angelägenhet och Kulturkalaset som göteborgarnas, och tycker att satsningen är fel. I en krönika om nedskärningarna skriver Norrman: ”’Göteborg & Co:s verksamhet syftar ytterst till att bygga broar mellan människor från olika kulturer’ står det i det kommunala bolagets vision. Styrelsen borde kanske läsa på lite bättre.”
Tasso Stafilidis håller med om att årets största utmaning definitivt varit ekonomin.
– Det är naturligtvis väldigt olyckligt att vi måste dra ner volymen, men jag är otroligt stolt över vad vi lyckats göra med de medel vi har. Arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och mångfald fortsätter, säger Stafilidis, och inte bara för att vi måste göra det utan för att det helt enkelt blir bättre kvalitet. Vi tar arbetet på största allvar, och det ger resultat.
I olika sammanhang nämns Kulturkalaset som ett av Göteborgs viktigaste verktyg för att bryta segregationen, och i den andan finns i år också en buss in till evenemanget från våra olika stadsdelar – en buss som, precis som evenemanget i övrigt, är alldeles gratis för alla.
