Att kalhugga är i dag den vanligaste metoden att avverka skog. Men det finns andra sätt. En ny film ska sprida kunskap om alternativa skogsbruksmetoder.
Av Sveriges 28 miljoner hektar skogsmark avverkas varje år runt 200 000 hektar. Sedan 1950-talet är trakthyggesbruk med kalhyggen den gängse metoden.
– Skogarna är näringsfattiga eftersom näringen är hårt bunden i marken. Genom kalhyggen frigörs näringen och skogen växer snabbt upp igen. Metoden blev populär på 1950-talet och är i dag den dominerande inom skogsbruket, säger Annika Nordin, forskare vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi på SLU i Umeå.
Men det finns alternativ. Hyggesfritt skogsbruk är ett övergripande namn för alla former av skogsbruk där marken inte görs kal. En ökad variation i skogsbruket ger en större mångfald då olika arter trivs i olika miljöer. Svampar, mossor, hänglav och skogslevande orkidéer är enligt Skogsstyrelsen arter som gynnas av ett hyggesfritt skogsbruk.
De senaste åren har forskare intresserat sig för de hyggesfria metoderna inom projektet Future forests. I ett samarbete mellan Det svenska skogsbrukets forskningsinstitut och SLU ska kunskapen om metoderna nu spridas.
Formas har beviljat ett bidrag på 500 000 kronor för att producera en film som ska vända sig till skogsintresserade, skogsägare, förvaltare, entreprenörer och virkesköpare för att inspirera till ett mer variationsrikt skogsbruk.
– Fördelarna med ett hyggesfritt skogsbruk kan vara att skogskänslan bevaras. Mycket handlar om att skapa besöksvänlig skog, säger Annika Nordin.
I en flerskiktad skog finns träd i olika storlekar och åldrar.
Hyggesfritt skogsbruk är ingenting nytt. En traditionell skogsmästare kallar tillvägagångssättet för blädning.
– Det var det skogsbruk som var vanligast i Sverige fram till 1950-talet. Man gick in och tog de träd som behövdes. Filmen kommer att visa detta, men också att det finns många andra sätt att sköta skogen som också kan upplevas som hyggesfria.
Luckhuggning, där skogen huggs ner i ett slags rutnät för att undvika större kala områden och stickvägar är ett alternativ som kan användas. I bädringsskogen tar granen lätt över men ökar man storleken på luckorna som hålls fria från träd får även lövträd och tall möjlighet att växa upp.
Genom att visa att teknikerna inte är svåra eller kostsamma hoppas forskarna kunna få fler att prova de olika metoderna.
– Skogsägare ska vara medvetna om att avkastningen från skogen kan minska med runt 20 procent, men vår forskning har visat att användandet av luckhuggning exempelvis inte behöver innebära att avkastningen minskar jämfört med det vanliga kalhyggesbruket.
