Det ska bli enklare för små flygplatser att få ekonomiskt stöd från kommun och stat. I oktober kom beslutet från regeringen samtidigt som man säger sig vilja satsa på klimatsmarta alternativ. Klimatforskaren Stefan Gössling tycker inte att det går ihop.
– Vi kan inte äta kakan och ha den kvar. Jag tror inte att vi kan komma i mål i klimatfrågan om vi inte börjar diskutera konsumtion och flygresor, säger Stefan Gössling som bland annat forskar om klimat, miljö och mobilitet vid Linnéuniversitetet.
Det var i maj i år som EU-kommissionen gav klartecken till att kommuner och stat ska kunna stötta icke-statliga flygplatser med pengar. Tidigare har ett fåtal mindre flygplatser kunnat ansöka om driftstöd med hjälp av SGEI-regler, det vill säga regler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Det krävs då att flygplatsen har över 200 000 passagerare per år. Men nu har möjligheten till stöd öppnats även för mindre flygplatser. Det handlar om runt 30 stycken runt om i landet, som med det nya beslutet kan hålla igång sin verksamhet trots få passagerare med hjälp av skattepengar.
Grunden till att man förenklat stödet är att man vill förbättra tillgängligheten inom landet, skriver infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i ett pressmeddelande. Beslutet kommer samtidigt som regeringen säger sig vilja satsa på hållbara och klimatsmarta alternativ.
Stefan Gösslings forskning handlar just nu om mobilitet. Han undersöker om vi verkligen måste resa så mycket som vi gör eller om det finns indikationer som visar på att vi reser för att det är så billigt och så bekvämt. Han vill utforska de processer som finns i bakgrunden och som styr vårt resande. Tillgången till flyg och att små flygplatser erbjuder resor är något som skapar ett behov menar han.
– Vi vet att närheten till en flygplats styr hur mycket vi flyger. Och när vi har den här möjligheten att resa så mycket som vi gör, till de här låga priserna, då har vi de här processerna som i sin tur förstärker efterfrågan.
Stefan Gössling har forskat på ämnet internationellt och hans forskning visar att stora statsstöd ger billigare flyg och att det i sin tur förvärrar klimathotet.
Han ifrågasätter både om vi ens behöver småflygplatserna och om de i så fall ska få ett tillskott i form av skattepengar. Något som går stick i stäv med klimatmålen med mindre olje-, kol- och andra fossila bränsleutsläpp.
– Man kan ha förståelse för de flygplatser som ligger i norra Sverige, till exempel i Kiruna. Det är perifera lägen och om de inte fanns skulle en relevant del av befolkningen inte ha möjlighet att ta sig inom rimliga tidsramar till resten av Sverige och Europa. Andra flygplatser kan man däremot ifrågasätta. Varför måste Malmö ha en flygplats när Köpenhamn finns runt hörnet?
Många av de mindre flygplatserna runt om i landet går på knäna och är skuldsatta. Kristianstad Österlen airport hade 35 767 passagerare 2015. Det är knappt 100 passagerare om dagen. Trots det anses de regionala flygplatserna vara viktiga för att öka tillgängligheten inom landet.
– Vi arbetar med att få god tillgänglighet i hela landet på så många olika sätt. Men framför allt med investeringar i infrastrukturen. Både när det gäller järnvägen och vägnätet. Men flygnätet spelar också stor roll när det kommer till transportstrukturella Sverige, säger Antti Vainio, politisk sakkunig hos Tomas Eneroth.
Tillgängligheten prioriteras när man motiverar ett förenklat stöd för flyg samtidigt som man arbetar mot klimatmålen.
– Det är en svår balansgång där. På sträckor där tåget är ett alternativ måste vi göra förbättringar för att svenskar ska välja tåget framför flyget. Men sen vet vi att det finns sträckor där tåget inte är ett alternativ. Det handlar om att få människor att tänka på om de behöver flyga eller inte, och se vilka alternativ som finns, säger Antti Vainio.
– Men vi vill också att det ska finnas flygförbindelser att välja när man måste ta flyget, fortsätter han.
Det här är ingenting som Stefan Gössling håller med om.
– Någon gång måste det finns en begränsning i mängden flygplatser och avgångar som finns tillgängliga. Det är inte särskilt klokt att driva den här processen till sitt stup. Vi har många regionala flygplatser här i Sverige med massa avgångar. Det går inte ihop med klimatfrågan och det är inte rimligt att kunna producera de biobränslen som förhoppningsvis någon gång ersätter flygbränsle för att ett sådant system ska kunna fungera.
– Vi måste ifrågasätta ett sådant här system innan vi hamnar i en ohållbar utveckling där det är svårt att gå tillbaka, säger Stefan Gössling.
