Radar · Nyhet

Stort stöd för övervakning – men forskare varnar för konsekvenser

Övervakningskamerorna blir allt fler i Stockholm och stödet bland allmänheten är starkt. Men enskilda kan drabbas hårt, varnar integritetsforskare.

Antalet övervakningskameror i det offentliga rummet ökar. Sedan den nya kameraövervakningslagen infördes 2013 har länsstyrelsen i Stockholm beviljat runt 500 tillstånd för kameraövervakning i länet.

Allmänheten vill se ännu fler kameror. Detta enligt en ny Sifo-undersökning där 72 procent svarade att fler kameror borde sättas upp, medan endast 3 procent svarade att de önskade färre kameror.

Men integritetsforskaren Jacob Dexe manar till eftertanke.

– Vårt utgångsläge borde vara att vi inte ska bli övervakade och ska man motivera ett undantag bör man kunna visa att det är effektivt och proportionerligt. Det är vi inte alltid bra på att göra, säger han.

Generellt menar han att kameror fungerar dåligt när det gäller att förebygga brott – brottsligheten flyttar i regel någon annanstans. Däremot kan de hjälpa till att lösa brott.

– Vi har många exempel på brottslingar som fastnat på bild. Vid terrordådet i Stockholm kunde gärningsmannen identifieras efter fem timmar, säger Jacob Dexe.

Ännu är antalet kameror i Stockholm lågt jämfört med exempelvis brittiska städer. En genomsnittlig britt fångas på bild av en övervakningskamera 300 gånger om dagen.

En sådan utveckling kan leda till att enskilda hamnar rejält i kläm, varnar Jacob Dexe. Det kan handla om den som lever i skyddat boende och får sin adress röjd eller den som är på en annan plats än den sagt att den skulle vara och därmed förstör en relation.

– Det är inte den stora konspirationen som är hotet med kameror, utan att vi vet att information läcker och an hamna i orätta händer.