Den nya föreningen Grön gryning ska hjälpa nya svenskar och unga i Värmland att komma igång med lantbruk och matproduktion. Bland annat genom att erbjuda mark, maskiner, kunskaper och nätverk.
När tidningen når Olle Göransson, en av Grön grynings initiativtagare, sitter han i traktorn. Vitkålsplantorna ska ner i jorden på Torfolk gård utanför Hagfors. Bland medhjälparna finns två syriska praktikanter, Tarik Hamish och Abdul Hakim Hamsho. De gör praktik på gården genom Hagfors kommuns projekt Grönt näringsliv, där nyanlända får praktik inom jord- och skogsbruk.
Föreningen Grön gryning startades för drygt en månad sedan och kan ses som en vidareutveckling av det projektet.
– Praktikanterna ska ju göra något när praktiken är slut också, konstaterar Olle Göransson.
Tarik Hamish och Abdul Hakim Hamsho blir testpiloter för Grön grynings idé och får låna en halv hektar mark från Torfolk gård. De bestämmer själva vad och hur de vill odla, men lånar maskiner och får hjälp att göra beställningar, planera och sköta odlingen. Olle Göransson fungerar som mentor men båda har erfarenhet av jordbruk från Syrien – Abdul Hakim Hamsho som agronom och Tarik Hamish som kycklinguppfödare.
– Grön gryning handlar om att använda outnyttjade resurser – människor, mark, maskiner och kunskaper. Det finns både människor från andra länder och unga från Sverige som vill hålla på med livsmedel men inte kan komma igång eftersom det kräver kapital, maskiner och mark. Grön gryning ska skapa förutsättningarna för dem, säger Olle Göransson.
Utöver detta pilotprojekt hoppas föreningen hjälpa en odlare att hyra ett växthus inför nästa säsong och så sitter det en bagare i styrelsen, som gärna hyr ut sitt bageri några dagar i veckan till någon som vill komma in i den branschen. Mycket mer än så blir det troligen inte under första året.
– Föreningen tar det lite lugnt i början, på det svenska sättet.
Det säger styrelseledamoten Reem Abdul Sattar med ett skratt. Hon är jurist från Syrien och ville vara med i föreningen av flera skäl. Bland annat tycker hon att det är en bra idé att hjälpa nya svenskar och unga att ta sig in i jordbruks- och livsme-delsbranschen.
– För mig är det också viktigt att hjälpa andra som kommer från andra länder och som behöver rota sig i Sverige. De har erfarenheter och kunskaper men ingen hjälper dem att börja odla.
Vilka hinder möter nyanlända respektive unga svenskar som vill börja med jordbruk?
– Svenskar som studerar på lantbruksskolor behöver någon som underlättar i början, inte mer. För nyanlända är språket det första och svåraste problemet. Men de behöver också byta tankar, säger Reem Abdul Sattar.
Till exempel kommer många nyanlända lantbrukare från länder med helt andra klimat än det svenska, där de kanske är vana vid att få tre till fyra skördar per år.
– Man måste lära sig om vädret, om jordbruket i Sverige, om de lagar och regler som gäller. Det är inte så lätt. Å andra sidan har de kunskaper och erfarenheter och jag hoppas att föreningen kan underlätta för dem.
Reem Abdul Sattar tror mycket på Grön grynings potential.
– Det finns många människor som kan hjälpa till eftersom de har mark, maskiner och kunskaper men saknar arbetare. Det här kan vi hjälpa till att sprida till personer vi känner.
Hon tänker också att föreningen kan ta den ekonomiska risken, tills de nya lantbrukarna har kommit på fötter, till exempel genom att köpa utsäde och låna ut mark. När det blir vinst kan föreningen få tillbaka sina utgifter.
– Den som odlar får också en vinst vilket ger motivation att ha jordbruk som sitt yrke.
Grön gryning kan även arrendera ut mark, dela med sig av sina kunskaper och underlätta kommunikationen med myndigheter.
Tanken är att både befintliga producenter och unga och nysvenskar som vill komma in i branschen ska gå med i föreningen. Hittills består medlemmarna av sex personer som jobbar med jordbruk och livsmedel, åtta–nio personer som är intresserade av att få hjälp och några till som exempelvis bidrar med sina kontakter.
Olle Göransson hoppas att både kommunens praktikprojekt och Grön grynings arbete ska inspirera fler i andra delar av landet.
Nästa steg för föreningen blir att försöka hitta finansiering för att anställa en projektledare på heltid.
– Vi får mycket positiva signaler från arbetsförmedlingen, länsstyrelsen och Tillväxtverket även om det inte har blivit något konkret av det än, säger han.
Om Reem Abdul Sattar får drömma hoppas hon att Grön gryning kan locka fler att flytta till Klarälvsdalen och odla, och så hoppas hon att föreningen ska bli självförsörjande och inte behöva bidrag från myndigheter.
– Största drömmen är att föreningen blir större och större. Och det är så bra om nyanlända odlar ekologiskt och lär sig hur man bevarar miljön och tar hand om djuren. Det är ett nytt sätt att tänka på hela livet, inte bara miljön.
