Radar · Nyhet

Klimatmangling i Bryssel

Just nu pågår flera tunga förhandlingar parallellt i Bryssel. För att EU ska nå upp till sitt åtagande i Parisavtalet har tre lagförslag presenterats som ska dela upp ansvaret mellan alla inblandade sektorer och medlemsländer.

Ramen är satt, EU ska ha minskat utsläppen med minst 40 procent år 2030 jämfört med 1990. Men nu ska ansvaret, eller bördan om man ser det så, att faktiskt nå utsläppsminskningarna mellan år 2021 och 2030 fördelas.

I det första av de tre lagförslagen i klimatpaketet, som presenterades förra året och berör utsläppshandeln ETS, har lagstiftarna i ministerrådet och parlamentet kommit en bit på vägen. I EU-parlamentet är det två utskott som har ansvar för frågan och i ett av dem är centerpartisten Fredrick Federley centralfigur, som rapportör och ansvarig parlamentariker för industriutskottet.

När Syre når Federley i veckan springer han mellan två partigruppers kontor i EU-parlamentet för att försöka nå fram till en kompromiss som en majoritet kan gå med på.

– Just nu är det lite galet kan man säga, säger Fredrick Federley.

Mycket handlar i detta lagförslag om hur kakan av utsläppsrätter, som hela tiden minskar, ska fördelas. Enligt Federley är det nu många par tigrupper som vill underminiera marknadssystemet genom att öka andelen utsläppsrätter som tilldelas gratis för industrierna.

– Den stora fördelen med ETS har varit att det är ett marknadsbaserat system där du tjänar på att göra rätt, för då får du mindre kostnader. Men nu går förslaget i en riktning av ett statssubventionssystem, det är minst sagt problematiskt, säger Fredrik Federley.

Om industriutskottet kan enas om en position ska den sedan följas av miljöutskottets hållning innan hela parlamentet säger sitt. Parallellt har svenska EU-representationen fullt upp med att enas med resterande medlemsländer.

I de två andra förslagen står lagstiftarna ännu i startgroparna. För det som behandlar utsläppsminskningen för alla sektorer utanföwr handelssystemet har en ansvarig parlamentariker utsetts. Men för det andra förslaget, som för första gången ska föra in utsläpp från skog- och markbruk i EUs klimatpolitik, saknas detta fortfarande.

På ministerrådsnivå har den svenska regeringen dock fått mycket respons från remissinstanserna och de första samtalen planeras den 17 oktober. Kommentarerna spänner över flera områden, men bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Energimyndigheten ställer sig kritiska till de öppningar som föreslagits för att kunna handla med utsläppsrätter mellan de olika sektorerna som de tre lagförslagen täcker.

Anledningarna skiljer sig något åt, men återkommande är risken att det öppnar för ökade utsläpp i en sektor som inte kompenseras på andra sidan. Svenska Lantbruksuniversitetet förespråkar dock en annan linje, och vill se mer så kallad ”flexibilitet”.

Uppgiften att ro hem samtalen ser utifrån remissvaren inte enkel ut.

– Det är ju också så att detta flyttar fokus från det viktiga vi har att göra, nämligen att få bort fossila bränslen. Och det får också somliga att tro att bara vi gör tillräckligt i andra sektorer så kan det väga upp att vi inte gör så mycket på fossilbränslesidan, vilket inte är sant, säger Hillevi Eriksson, som ansvarat för Skogsstyrelsens remissvar.

Det gällande budet från EU räcker inte heller för att nå till det skärpta globala klimatmål FNs parter enades om i Paris.
– EUs totala utsläpp bör till 2030 minska med i storleksordningen 60–70 procent, skriver Naturskyddsföreningen i sitt remissvar.

Att redan nu höja ambitionen i EUs utsläppsminskningsmål ser tufft ut. I Skogbruksförslaget och förslaget för sektorerna utanför utsläppshandeln finns det en skrivning om att se över målet framöver och därigenom också skärpa utsläppskraven. Men skrivningen kritiseras av bland annat Sverige för att vara för svag.

I förslaget om utsläppshandeln saknas en så kallad översynsklausul för tillfället. Svenska regeringen är en av flera länder som trycker på för att föra in en sådan i ministerrådet, och även Fredrick Federley försöker få in skrivelsen i parlamentets position.

– Men allt kan ändra sig innan det här är klubbat, säger Federley.

Som Syre tidigare berättat finns det förhoppningar om att unionens miljöministrar kan godkänna sitt åtagande i dag fredag när de samlas för ett blixtinkallat möte i Bryssel. Normalt sett har unionen varit överens om den interna fördelningen av ansvar innan de skriver under, men utifrån juridisk tolkning har det öppnats för att detta kan göras senare. Om de lyckas enas så får de också vara med i FN-förhandlingarna, som kan dra igång redan i Marocko i november.

– Det finns också bra skäl till varför att det går långsammare i EU än i många andra länder. Vi är en av få parter som faktiskt skriver in det här i lag, och det tar en tid att reda ut, säger Fredrik Hannerz, politisk sakkunnig på Utrikesdepartmentet.