Radar · Nyhet

Växande kritik mot handelsavtalet CETA

Miljö-, fack- och sociala rörelser i Europa har länge protesterat mot mot både CETA och TTIP, handelsavtalen som förhandlas fram med USA och Kanada. Mest synligt i debatten har TTIP varit, där även tunga namn i politiken uttryckt farhågor. Nu närmar sig dock en viktig CETA-omröstning och flera kritiska röster hörs: ”CETA innebär att vi får TTIP bakvägen” menar till exempel fackförbundet Kommunal.

CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement) förhandlades klart 2014 och nu återstår att få det godkänt av EUs ministerråd, Europaparlamentet, och de folkvalda församlingarna i samtliga 28 medlemsländer.

I slutet på förra veckan hölls ett möte för EUs handelsministrar där utvecklingen för förhandlingarna med Kanada och USA diskuterades. Handelskommissionär Cecilia Malmström fanns på plats för att informera om läget.

Enligt kommentarer från mötet är det mycket som pekar på att CETA kommer att godkännas av ministrarna inom kort. Bland annat beskrev Tysklands ekonomiminister och vicekansler Sigmar Gabriel samtalen på mötet som ”goda” enligt AFP.

Inför måndagens möte mellan EU- och handelsminister Ann Linde (S) och Pierre Pettigrew, Kanadas särskilde sändebud för CETA meddelade regeringen på sin hemsida att ”mellan Sverige och Kanada finns en samsyn om CETA och en enighet om att avtalet ska undertecknas vid EU-Kanada-toppmötet den 27 oktober”.

– Processen i EU går i en positiv riktning. Att Pierre Pettigrew besöker Sverige som första anhalt på sin Europa-resa visar på våra goda bilaterala relationer till Kanada. CETA erbjuder en plattform för att utveckla och fördjupa de svensk-kanadensiska relationerna, säger Ann Linde i en kommentar.

Ann Linde har redan tidigare varit tydlig med sin position i frågan. För några veckor sedan skrev hon, tillsammans med kollegor i EU, ett brev till EU-kommissionären Cecilia Malmström där de uttrycker sitt stöd för avtalet som enligt ministrarna är avgörande för bland annat tillväxt och jobb.

Men kritiken mot CETA växer. Nyligen arrangerades stora demonstrationer runt om Europa där oro för arbetsrättsliga frågor, demokrati och miljö stod i fokus. I den allmänna debatten hörs också allt fler kritiska röster.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver MPs riksdagsledamöter Jabar Amin, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter att avtal som CETA och TTIP riskerar att bli till ”tvångströjor för demokratiskt beslutsfattande”. De menar att en rödgrön regering som ställer sig bakom CETA saknar trovärdighet.

Precis som många andra kritiserar de tvistlösningsmekanismen ISDS och de nya domstolar, kontrollerade av EU och den kanadensiska staten, som kommer med både CETA och TTIP.

”Multinationella koncerner och deras advokatarméer kommer att kunna stämma länder som inför strängare miljölagstiftning eller återkommunaliserar verksamheter”, skriver de fyra i debattartikeln.

De menar också att skärpt arbetsmiljölagstiftning kommer att utmålas som handelshinder.

Förutom miljön och demokratin lyfts ofta arbetarnas rättigheter som invändning mot CETA och TTIP. Europas fackföreningsrörelser är skarpa i sin kritik av avtalen och uppmanar handelsministrarna att säga nej. I Sverige däremot har LO, som representerar 14 svenska fackförbund, ställt sig positivt och i ett uttalande efter LO-kongressen förtydligade förbundet sin position:

”Svensk fackföreningsrörelse har och har alltid haft en positiv grundsyn på öppenhet och frihandel. LO är övertygad att Sverige, som är ett litet exportberoende land, vinner på minskade hinder för handel och investeringar.”

I uttalandet finns också en del krav specificerade som kom med till stor del på grund av förbundet Kommunal, som säger nej till CETA och TTIP.

– Avtalen saknar garantier för fackliga rättigheter och offentlig välfärd, säger Hans Kotzan, internationell utredare på Kommunal, i en intervju från i fredags i fackförbundets tidskrift.

Han menar att båda avtalen måste stoppas.

– CETA innebär att vi får TTIP bakvägen. Många stora företag i USA har dotterbolag i Kanada och kommer den vägen att sätta press på EU-länderna för att motverka fackliga rättigheter, hindra skärpta miljökrav och försämra offentlig välfärd.

Skrivningarna som finns om respekt för fackliga rättigheter räcker inte menar han.