Glöd · Debatt

Ta miljöhänsyn på allvar

DEBATT Norrskog, Mellanskog och Södra beskriver i en debattartikel i augusti hur de känner sig attackerade av politikerna och myndigheterna. Detta för att före detta skogsvårdsutredare Riberdahl nämnde ordet ”äganderätten” under Almedalen. Riberdahl sparkades som bekant två veckor senare av landsbygdsminister Bucht, efter påtryckning från bland annat LRF. Skogsbrukare lever nu i en uppfattning om kris, baserad på överdrifter och rykten, och hävdar att äganderätten är hotad. Men de som är oroliga för att äganderätten hotas kan andas ut, för äganderätten har aldrig varit under utredning.

Vidare beskriver Ek, Heibring och Perers familjeskogsbruket som ”drivs med miljöhänsyn som går längre än vad lagen kräver och bygger på kunskap och engagemang hos varje enskild person”. Vi har kollat statistiken och undrar om det bara är bolagen som bedriver rovdrift. Skogsstyrelsens hänsynsredovisning visar att i genomsnitt 37 procent av alla avverkningar hade negativ inverkan på hänsynskrävande biotoper och alltså inte når upp till lagens krav . Siffran är högre för negativ påverkan på kulturmiljön, 45 procent. Lägg till att minst 5,5 hektar hänsynskrävande biotoper avverkas om dagen i genomsnitt. Är det bara bolagen som står för de här siffrorna? Nyligen rapporterades det att Mellanskog avverkar naturvärdesträd i fjällnära skog.

Ek, Heibring och Perers pratar om balansen mellan miljö och produktion. Men för att leva upp till EUs lagar måste vi implementera artdirektiven och därmed göra en genomgående inventering i skogen. Precis som fornminnen per automatik skyddas av fornminneslagen, skyddas fridlysta arter per automatik av artdirektiven. Personen som inventerar ska ha kännedom om EUs art- och habitatdirektiv för att känna igen dessa arter. Det kanske en del skogsägare har, särskilt de som är utbildade inom artkunskap. Men vi ser inga indikationer på att så är fallet. Frihet under ansvar har enligt en undersökning som Kaliber gjort kommit att kallas Frihet utan ansvar (1 maj 2011). Det finns ingen balans mellan miljö och produktion i dag.

Ek, Heibring och Perers vill inte ”alltid riskera kritik för att missa minst det ena av målen”, men då borde den rörelse de tillhör arbeta för att nå miljömålen istället för att högljutt kritisera miljöåtgärder och vilja tysta de kritiska rösterna. Trion menar vidare att huruvida miljömålen nås eller ej ligger i betraktarens öga. Så är inte fallet. Regeringen har satt upp 16 miljömål som årligen utvärderas. Målen är definierade och mätbara. Ett av dessa är ”levande skogar”, vilket inte bedöms kunna nås under en överskådlig framtid om skogsbruket inte ändras.

Utöver det känns det motsägelsefullt att Ek, Heibring och Perers är rädda för att förtroendet för dem ska minska, samtidigt som den rörelse de tillhör vill begränsa tillgängligheten kring offentliga handlingar och medborgares rätt att yttra sig kring dessa. Om de verkligen ville öka förtroendet är nyckeln transparens och öppenhet. Vad är motsatsen?

Ek, Heibring och Perers klagar över att inte få respekt för sitt arbete. Deras arbete går ut på att kalhugga bort ekosystem vilket också skadar många ekonomiska och sociala aspekter i skogen. Den dagen representanterna för skogsorganisationer erkänner att de måste anpassa sig efter de planetära gränserna och utformar ett skogsbruk därefter, den dagen kommer de inte bara att få vår respekt. Den dagen kommer vi till och med att tacka dem.