I onsdags fick Gotland återigen ett permanent försvar när Överbefälhavare Micael Bydén beordrade de 150 skyttesoldater som övar på ön att stanna kvar. Därtill har Försvarsmakten i veckan startat en tipslinje och Tyskland och Frankrike lämnat in ett förslag om ett starkare EU-försvar.
Om den nya Gotlandsstyrkan säger Försvarsmakten i ett pressmeddelande att beslutet grundar sig i ”den över tid försämrade säkerhetssituationen i vårt närområde”. Påbud om en ökad militär närvaro finns också i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet understryker man.
– Gotland är ett av våra militärstrategiskt viktiga områden i Sverige. För att öka förmågan att försvara Gotland behöver Försvarsmakten dels öka sin operativa förmåga, dels låta förbanden öva och verka i rätt område, säger överbefälhavaren Micael Bydén.
Beslutet handlar om att visa musklerna, tror Stefan Ring, militärstrategisk expert verksam vid Försvarshögskolan som intervjuats av TT.
Det råder ingen tvekan om att det här riktar sig mot Ryssland, menar han, eftersom Gotland även är militärstrategiskt viktigt i en eventuell konflikt mellan USA, Nato och Ryssland.
– Den här signalen är både till vänner och det man uppfattar som ett aggressivt Ryssland, säger Stefan Ring till TT.
I veckan startades också ”Militärregion syds tipslinje” då både Säkerhetspolisen och Försvarsmakten enligt ett uttalande gör bedömningen att det pågår ”ständig främmande underrättelseinhämtning mot Sverige och svenska intressen”.
Det krävs att samhället gemensamt tar ett aktivt ansvar, menar Försvarsmakten, och syftet med tipslinjen är att underlätta för den enskilde att rapportera sådant som ”avviker från normalbilden” kring militära skyddsområden eller verksamheter, på land eller till sjöss: ”Känns något fel eller konstigt är det bättre att rapportera en gång för mycket än en gång för lite”.
I EU hamnade utvecklingen mot ett starkare EU-försvar överst på agendan när Tyskland och Frankrike i veckan lämnade in ett gemensamt förslag om tätare samarbete till Europeiska utrikestjänsten. Planen ska diskuteras på ett kommande EU-möte i Bratislava. Enligt EU Observer uppges skälet länderna anger för ett starkare EU-försvar vara att skydda medborgarna och Europas gränser. Liknande förslag har tidigare stoppats av Storbritannien, som motsatt sig alla steg mot en EU-armé.
