DEBATT SCBs senaste kvartalsrapportering om växthusgasutsläpp är en nedslående läsning. Efter att tidigare i år ha redovisat minskade utsläpp för helåret 2015 rapporterar SCB i sin senaste sammanställning ökade utsläpp för flera sektorer första kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. För hela ekonomin ökade de svenska utsläppen med 1,9 procent i perioden och flera sektorer uppvisar betydande utsläppsökningar. Att ekonomin växer snabbare, med 3,4 procent i perioden, är en liten tröst. Sverige behöver växla upp ambitionsnivån för att nå uppsatta miljömål. Nedan kommenterar vi resultaten sektor för sektor.
Utsläppsökningen är störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med hela 7,9 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 5,3 procent. El-, gas- och värmeverken har i perioden ökat sin användning av fossila bränslen. Framför allt gäller det naturgas. Utvecklingen följer ett mönster som observerats i USA där utsläppen från gas för första gången är högre än utsläppen från kol. En förklaring till den ökade användningen av fossila bränslen är att första kvartalet 2016 var kallare än motsvarande kvartal 2015.
Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade med 1,1 procent i perioden samtidigt som andelen biodrivmedel minskade något. Lejonparten av utsläppen kommer från sjöfart. Sektorns förädlingsvärde ökad i samma period med 0,4 procent. Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. I perioden minskade utsläppen med 0,9 procent. För att nå uppsatta mål om en fossiloberoende fordonsflotta är minskningstakten för låg.
Tjänstesektorn (Övriga tjänster) är en liten ljusglimt i mörkret. Sektorns utsläpp, som huvudsakligen kommer från transporter och arbetsmaskiner, minskade i perioden med 2,9 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 4,3 procent.
Om tjänstesektorn är en källa till hopp är den offentliga sektorn en källa till oro. Visserligen står sektorn (stat, kommun och landsting) endast för 1 procent av utsläppen i svensk ekonomi men utvecklingen går åt helt fel håll. Utsläppen ökade i perioden med 3,9 procent. Förädlingsvärdet ökade med en tredjedel, 1,3 procent. Även om bidraget till de totala utsläppen är marginellt är signalvärdet från offentlig sektor viktigt. Här krävs en uppryckning.
Sammantaget lämnar utvecklingen i ekonomin totalt en del att önska. Ett ökat förädlingsvärde om 3,4 procent jämfört med första kvartalet 2015 är förstås bra. Men att utsläppen samtidigt ökar med 1,9 procent håller inte. Miljömålsberedningens mål om nettonollutsläpp år 2045 och målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta kommer förbli just mål om inte utsläppen minskar i absoluta termer. Inte minst gäller det utsläppen från trafiken.
Källa: SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 1:a kvartalet 2016
Om kvartalsvis redovisning av utsläpp
