Nyhetsmagasinet Syre Nummer 091 fredag, 2 september 2016
Glöd – Debatt

Mot en automatiserad framtid

DEBATT Tiden börjar bli mogen för en förändring av de svenska trygghetssystemen som i grunden sett ut på samma vis i femtio år. Det är dags att införa basinkomst.
Idén om basinkomst är gammal men väckte länge främst intresse hos utopiska tänkare och filosofer. Bland dess mer prominenta förespråkare märks Milton Friedman, John Kenneth Galbraith, Carole Pateman och Martin Luther King Jr. I dag trendar ordet basinkomst på Twitter och flera av våra grannländer ska testa det hela i praktiken. Förre premiärministerkandidaten i Storbritannien Ed Milliband har uppgett att han är öppen för att pröva idén.

Varför är det plötsligt koscher att säga basinkomst? Huvudförklaringen är den allt snabbare digitaliseringen och automatiseringen på våra arbetsplatser. Att omvandla arbetsuppgifter till algoritmer, rationalisera processer och arbetssätt har till syfte att göra antalet arbetstillfällen färre, inte fler. Detta är inget nytt under solen, ingen rationell affärsidkare har någonsin anställt personal för att den vill utan för att den måste. Men i dag hotas inte bara ”enkla” jobb utan även ”komplicerade”. Plötsligt känner även medelklassen isande kalla kårar längs ryggraden – ”vad gör jag den dagen jag blir bortrationaliserad?”.

Det hävdas i vida kretsar av ekonomer att de arbeten som rationaliseras bort ersätts med nya. Det stämmer antagligen inte, men även om det stämde sker det på lång sikt och hjälper föga den som plötsligt ska utbilda sig på nytt och söka lyckan i en ny bransch, i en ny funktion. Tio år är ingen lång tid för strukturomvandling i ekonomin men en betydande del av en människas yrkesliv. Många betonar den enskildes ansvar för att själv utbilda sig, arbeta hårt, göra rätt för sig och aktivt söka jobb. Men för varje dag blir det tydligare att analysen haltar. Inget arbete sker isolerat utan det finns ett större sammanhang. Det är inte bara hur hårt man arbetar eller hur högutbildad man är som avgör ens öde, utan även en mängd andra faktorer som den teknologiska utvecklingen och den rena slumpen.

En basinkomst skulle vända upp och ner på vissa invanda föreställningar och beteendemönster. Arbeten som är nödvändiga men inte attraktiva (kanske vård, omsorg och städning?) skulle få högre löner medan intellektuellt stimulerande arbeten eventuellt skulle få sänkta löner.

Den kreativitet många svenskar i dag använder till att försvara sina privilegier, däribland en trygg anställning, kunde istället riktas mot alla de utmaningar samhället står inför. Utmaningar som kanske inte löses bäst av vinstmaximerande företag utan snarare av lokala och ideella mikroorganisationer. Samtidigt finns som bekant inget som hindrar människor från att fortsätta arbeta vidare som nu, även i ett samhälle med basinkomst.

Vi är rikare än någonsin tidigare tack vare våra förfäders strävanden och innovationer, tack vare stabila samhällsinstitutioner som skapar förutsägbarhet och stabilitet. En basinkomst fördelar i viss mån denna rikedom men tillerkänner även varje människa initiativkraft och ansvar för sig själv och samhället. Ett samhälle med basinkomst ser inte individen som en lydig robot som väntar på att bli bortrationaliserad.

Det är dags att börja förbereda samhället på en allt mer automatiserad framtid. Där basinkomst tidigare sågs som en moralisk fråga för vissa insiktsfulla filosofer kommer den i allt högre grad att bli en praktisk fråga för att hantera automatisering, bortrationalisering och en ljusnande framtid. Det dröjer kanske inte länge innan ordet basinkomst känns lika kontroversiellt som ”pension”.

Johan Järvung är ekonom, psykologistuderande och medlem i Basic Income Earth Network


Nummer 091 fre 2/9-16

Fler nummer

Innehåll

Nummer 091

fre 2/9-16 Fler nummer