Regeringen utökar och förlänger i höstens budget sin satsning på ”Klimatklivet”. Forskare ifrågasätter nu hur effektiv satsningen är.
Syftet är att ”öka takten i klimatarbetet både nationellt och internationellt”.
– Regeringen genomför nu de största klimat- och miljösatsningarna i modern tid i Sverige, säger klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande.
Stödet till klimatinvesteringar infördes 2015 och utökas nu med 100 miljoner kronor de närmaste åren samt förlängs till år 2020. Det betyder att totalt ytterligare 1,6 miljarder kronor tillförs.
Hittills har 330 av totalt cirka 1 000 inkomna ansökningar fått stöd. De flesta handlar om att bygga laddpunkter för elfordon, konvertera till förnybart eller utöka produktion av biogas.
Ansvarslöst att lova ”mer pengar till klimatklivet utan att utvärdera befintlig satsning” kommenterade Johan Hultberg, Moderaternas miljö- och klimatpolitisk talesperson nyheten på twitter.
Men kritiken har framför allt handlat om att klimatklivet är otillräckligt.
– Satsningen låter stor men frågan är hur effektiv den är, säger Åsa Kasimir Klemedtsson, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet till Svenska dagbladet.
Enligt regeringen har Klimatklivet minskat utsläppen med 243 000 ton per år. Det är en liten siffra i sammanhanget menar hon och jämför bland annat med Vattenfalls kolkraftverk som släpper ut mer per år än Sveriges utsläpp totalt. Regeringen kan inte vänta med att kommuner och regioner ska ansöka om projekt för att minska växthusgasutsläppen, menar hon.
– Man måste ta mer impopulära beslut som att verkligen ställa om och till exempel minska vägtrafiken, säger Åsa Kasimir till Svenska dagbladet.
