Finns det egentligen några gränser för vad en människa med makt kan ta sig till? Nej, på sätt och vis inte. Att någon har tagit makten, ärvt den eller anförtrotts den i ett val är ingen garanti för någonting. Vi kan inte ens vara säkra på att den som är demokratiskt vald kommer att finna sig i att bli demokratiskt bortvald en dag.
I riksdagen finns i dag ett parti som ser demokrati i ett annat ljus än de andra partierna. De har inte ifrågasatt den parlamentariska ordningen som sådan, inte än. Men de kommer med små kallduschar då och då i fråga om andra viktiga delar i en demokrati. Kallduschar som blir betänkligt ljumma efter ett par dagar.
En riksdagsledamot som i vintras beklagade i sociala medier att ”media i Sverige inte fungerar som media i Ungern” och att han och hans anhang därför har att anpassa sig och sin retorik ”till den verklighet som råder här”. Hans bror som i höstas twittrade om de ”riktiga poliser” som ska tillsättas ”när vi tar makten”.
Nu senast blev den ena brodern – ja just det, Kent Ekeroth (SD) – alldeles till sig över att ett hundratal asylsökande demonstrerade mot de nya asyllagarna. ”De borde inte ens ha rätt att få hålla demonstrationer – det borde vara förbehållet medborgare. Dessutom; detta är ytterligare ett argument varför asylsökande inte ska få vistas fritt.”
De två bröderna påminner lite om Piff och Puff. Än den ena, än den andra sticker fram huvudet och säger något knasigt. Det är bara det att fascistversionen av Piff och Puff har ett riksdagsparti i ryggen. Partisekreterare Richard Jomshof håller med om att asylsökande borde låsas in. ”Det är en fråga om rikets säkerhet” säger han till SVT.
Sverigedemokraternas politik är väl ägnad att lirka in oss i ett totalitärt samhälle. Ta till exempel kulturpolitiken. De vill ge anslag till ”folklig” och ”konstruktiv” kultur, men inte till kultur som vill ”chockera, uppröra och provocera”. Inte väcka debatt, till exempel. Inte få människor att tänka nya tankar och se sin värld på nya sätt – chockeras, uppröras och provoceras.
Vad gäller pressfriheten ser de alltså Ungern som en förebild, ett land som är ökänt för sin hårda statliga styrning av medierna. Samtidigt vill de öka övervakningen, bland annat FRAs signalspaning, och begränsa demonstrationsrätt och rörelsefrihet – inte bara för asylsökande. För bara en månad sedan stod Jimmie Åkesson i Almedalen och förespråkade att polisen skulle kunna utfärda undantagstillstånd med utegångsförbud nattetid i ”utsatta områden”.
Samma parti vill inte bara minska flyktingmottagandet utan också avveckla integrationsarbetet. Sammantaget har de en politik som segregerar, delar upp, skiljer åt och hindrar människor att röra sig och kommunicera fritt. Det kan vi inte låta hända.
För radioprogrammet Filosofiska rummet i lurarna på cykelturen.
World overshoot day kom ännu tidigare i år.
