Israels användning av AI-teknik för att identifiera och bomba mål i Gaza kallas i en uppmärksammad artikel för ”massmordsfabrik“. Enligt artikelförfattarens källor inom den israeliska armén har gränsen för hur många civila offer som anses acceptabelt höjts avsevärt.
Efter pausen i striderna Israel utökat både markoffensiv och bombningar av södra Gazaremsan. Hittills har över 16 000 palestinier dödats, varav 6 600 barn, sedan Israel inledde sin krigföring med målet att utplåna Hamas.
Enligt uppgifter från en israelisk armétjänsteman som flera stora nyhetskanaler tagit del av uppskattar den israeliska militären att av dödsoffren är 5 000 ”militanta” individer, dock utan att precisera hur man gjort denna uppskattning. Om det stämmer innebär det att två civila palestinier dödats i Gaza för varje Hamas-militant, vilket en talesperson för den israeliska militären ansåg vara “väldigt positivt“, enligt CNN.
Dödssiffrorna i Gaza rapporteras av den palestinska hälsomyndigheten, och har ofta återgetts tillsammans med en brasklapp om att denna myndighet är Hamaskontrollerad.
Nu tycks emellertid Israel skriva under på att minst 15 000 människor har dödats i Gazaoffensiven. Jämfört med tidigare perioder av krigföring i området är antalet civila offer extremt högt och Israel anklagas för att i strid mot folkrätten inte ta tillräckligt stor hänsyn till civila, då flera civila mål har bombats.
I veckan har en uppmärksammad artikel gjort gällande att den israeliska militären, (Israeli defence force, IDF) använder AI för att identifiera stora mängder oprecisa mål, vilket skulle kunna förklara de höga dödssiffrorna bland civila. Artikeln, som är ett samarbete mellan den israelisk-palestinska publikationen +972 Magazine och dess systersajt på hebreiska, Local call.
Den Jerusalembaserade journalisten Yuval Abraham har i artikeln intervjuat flera nuvarande och tidigare källor inom Israels underrättelsetjänst med kunskap om den så kallade Gospel-plattformen, som använder maskininlärning för att identifiera militära mål.
Jämfört med tidigare israeliska attacker mot Gaza, har armén under det pågående kriget avsevärt utökat sina bombningar av mål som inte är utpräglat militära till sin natur, konstaterar Abraham. Det handlar om både privata bostäder och offentliga byggnader, infrastruktur och höghus. Med hjälp av AI-systemet kan 100 mål om dagen identifieras, jämfört med 50 per år med konventionella metoder.
Enligt en före detta underrättelseofficer ligger vikten på kvantitet och inte på kvalitet och syftet ska vara att skapa en chockeffekt som ger intrycket av att Hamas har tappat kontrollen och att civilbefolkningen ska sätta press på organisationen.
Tidigare restriktioner om hur stora indirekta skador, collateral damage, som kan accepteras har lättats dramatiskt, och hela familjer utraderas när Israel bombar en byggnad där ett mål har identifierats. En källa som citeras säger:
”Inget händer av en slump. När en 3-årig flicka dödas i ett hem i Gaza beror det på att någon i armén beslutade att det inte var så viktigt att hon dödades – att det var ett pris värt att betala för att träffa [ett annat] ] mål. Vi är inte Hamas. Dessa är inte slumpmässiga raketer. Allt är avsiktligt. Vi vet exakt hur stora indirekta skador det finns i varje hem.”
– Påståendet att Israel gör allt den kan för att skydda civila är inte sant. Man får ungefärliga uppgifter om mål, och man attackerar ändå för att spara tid, säger Yuval Abraham till Democracy now.
Ett ytterligare syfte med taktiken är att förhindra att armén ”får slut på militära mål”, när det finns en politisk press på att kriget måste fortsätta, eller ett behov av att upprätthålla en bild av en segerrik armé.
– Den ökande användningen av AI är delvis ett svar på det problemet. Målproduktionen är nu snabbare än vad Israel hinner med att bomba, säger Abraham.
Uppgifterna i artikeln i +972/Local call bekräftas delvis av The Guardian som också har inhämtat egna uppgifter gällande Israels krigföring i detta avseende, bland annat genom att skärskåda diverse uttalanden som tidigare gått obemärkta förbi och beskrivningar om The Gospel på IDF:s hemsida.
Enligt forskare som The Guardian talat med ger den ökade användningen av dylika system upphov till flera skäl för oro.
– Det finns en fara i att när människor börjar förlita sig på de här systemen blir de kuggar i en mekaniserad process och förlorar förmågan att överväga risken för civil skada på ett meningsfullt sätt, säger Richard Moyes från den vapenkritiska organisationen Article 36 till The Guardian.
Missbruk av rättsprocesser för att tysta obekväma avslöjanden blir allt vanligare i Europa. Nu har EU-parlamentet och medlemsländerna enats om nya regler som ska sätta stopp för metoden, rapporterar EU-portalen.
Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.
Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.
I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.
Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.
Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.
– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.
På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.
– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.
Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.
Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.
Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.
Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.
Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.
Israel har attackerat mål i hela Gaza under dygnet efter det att sjudagarspausen i striderna mellan Hamas och Israel löpte ut.
Enligt den israeliska militären (IDF) har över 400 ”terroristmål” attackerats sedan fredagsmorgonen.
– Vad vi gör nu är att slå mot militära Hamasmål över hela Gazaremsan, säger Jonathan Conricus, talesperson för den israeliska militären (IDF) på lördagen.
Enligt Hamaskontrollerade myndigheter har 240 människor dödats i Gaza sedan stridspausen löpte ut. 650 uppges ha skadats i vad som i ett uttalande beskrivs som ”hundratals flyganfall, artilleribeskjutning och marina bombningar, överallt på Gazaremsan”.
Enligt uppgifterna ska de israeliska styrkorna främst ha riktat in sig på staden Khan Yunis i södra Gaza. Där uppger IDF att över 50 mål har attackerats.
Båda sidor anklagar varandra för att vara den som bröt den tillfälliga vapenvilan som tog slut tidigt på fredagsmorgonen.
Någon ny paus är inte i sikte, även om en israelisk källa, citerad av Wall Street Journal, säger att Israel kan tänka sig ytterligare pauser för att så många som möjligt av gisslan ska kunna friges. Källan säger att det går att förhandla även om man krigar och att det var Israels militära offensiv som tvingade fram den förra pausen.
USA säger att man, tillsammans med Egypten och Qatar, fortsätter att försöka få till en ny paus i striderna, som pågått sedan Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober.
Vi kommer att fortsätta arbetet med Israel, Egypten och Qatar för att återinföra pausen, sade USA:s försvarsminister Lloyd Austin till journalister i Kalifornien under fredagen.
Ännu är omkring 136 personer gisslan hos Hamas och andra grupper i Gaza.
FN fortsätter att varna för en humanitär katastrof i Gaza, där 1,7 miljoner av en befolkning på cirka 2,3 miljoner har tvingats att fly och bli internflyktingar. I och med att Israel nu bombar och strider även i södra Gaza skärps läget ytterligare för befolkningen.
