Zoom

Västpapua utmanar Indonesien på söderhavsmöte

Foto: Genbong Nusantara/AP/TT

Indonesiens politiska och ekonomiska kontroll över Västpapua har sedan 50 år präglats av brott mot mänskliga rättigheter och brutal krigföring mot befrielserörelsen. Regeringen i Jakarta har nu allt svårare att tysta den breda västpapuanska koalitionen – ULMWP – som har bestämt sig för att med politiska medel vinna självständighet åt Västpapua. I söderhavsregionen Melanesien har ULMWP redan fått en del politiskt stöd.

I mitten av juli möttes indonesiska delegater av den västpapuanska flaggan Morgonstjärnan i Port Vila, söderhavsnationen Vanuatus huvudstad. Det var i samband med handelsmötet Melanesian Spearhead Group (MSG), det femte i ordningen, och den indonesiska delegationen blev fly förbannade.

Indonesien har under de senaste åren ställt in siktet på att göra sig till en politisk storspelare i Melanesien  – där virke, fiske och mineraltillgångar väntar ekonomiska samarbetspartners – men har en stor nackdel till skillnad från exempelvis Kina och Japan. Indonesien har sedan 1962 kontrollerat den västra delen av ön Papua – den östra utgör Papua Nya Guinea – utan att den västpapuanska befolkningen någonsin konsulterats i frågan. Indonesien legitimerar sin annektering av den före detta nederländska kolonin genom att peka på Act of Free Choice-processen 1969, där 1 025 av diktatorn Suhartos regim utvalda män och kvinnor i praktiken avgjorde 800 000 västpapuaners öde genom att knyta regionen till Indonesien.

Sedan diktator Suhartos avgång och diktaturens fall 1998 har västpapuanska politiska företrädare förtvivlat försökt få till stånd en omröstning – i vilken samtliga invånare tillåts säga sitt och i vilken en brutal diktatur inte ges möjligheten att påverka valutgången. Men försöken har varit förgäves. För Indonesien är saken utagerad.

Västra Papua har sedan den turbulenta processen i slutet av 1960-talet förblivit en för utomstående isolerad fläck i den indonesiska arkipelagen, dit journalister och människorättsrörelser inte varit välkomna, däremot guld- och järnmalmsbolag. I södra Västpapua finns en av världens mest inkomstbringande koppar- och guldgruvor: Grasberg, ägd av amerikanska Freeport-McMoRan. Svenska AP-fonderna hade fram tills 2013 investeringar i Grasberg, men återfinns numera på listan över ”exkluderade bolag”:

”Om Andra AP-fonden har skäl att misstänka att något av de bolag som fonden investerat i, allvarligt och systematiskt, agerar i strid med en internationell konvention som Sverige tillträtt eller har uttalat avsikt att tillträda, ska sakförhållandena utredas”, förklarar Andra AP-fonden.

Foto: AP
Indonesisk polis patrullerar området runt guldgruvan Grasberg efter ett flertal attentat mot gruvan 2009. AP/TT

De mänskliga fri- och rättigheterna i Västpapua har genom alla år blivit satta på undantag, och varje indonesisk president har sedan Suhartos fall gjort det till sitt mål att ”bringa fred och stabilitet” i Västpapua (eller Papua Barat som provinsen kallas i Indonesien) genom att slå hårt mot de illa beväpnade ”terroristerna” i den västpapuanska befrielserörelsen Organisasi Merdeka Papua (Organisationen för ett fritt Papua), OPM, vilka ställs mot en välutbildad indonesisk armé uppbackad av materiel från Australien och USA.

Demonstrationsrätten är kraftigt inskränkt i Västpapua, den militära närvaron stark och att hissa Morgonstjärnan är ett brott.

Den västpapuanska politiska koalitionen ULMWP, bestående av olika grupper och intressen, har under senare år emellertid vänt blickarna bort från västvärlden och FN för stöd och i stället riktat in sig på regional förståelse. Det senaste exemplet på det var när indonesiska delegater tvingades se Morgonstjärnan vaja intill den indonesiska, australiska och andra nationers flaggor i Port Vila i mitten av juli.

Den indonesiska delegationen begärde att flaggan skulle halas ner, men organisatörerna vägrade. MSGs femte upplaga sedan handelsmötets födelse för tio år sedan öppnades utan några indoneser närvarande. I Indonesiens största dagstidning, den engelskspråkiga Jakarta Post, skrev Sade Bimantara, talesperson för Indonesiens ambassadör i Australien, ett osande debattinlägg:

”MSG kan visa symtom som påminner om en sjuk människas. Genom att låta ULMWP kidnappa hela gruppens agenda kan MSG omedvetet sända ut fel budskap. Att säga att det är okej för olika politiska organisationer att gå med i gruppen och kräva ett lands mark och territorier för sig själva.”

Bimantara menar att en ensam grupp knappast kan föra 11 miljoner västpapuaners talan. Något talespersonen för ambassaden i Canberra har rätt i, dock utan att nämna förbudet mot politisk organisering i Västpapua.

Foto: Tatan Syuflana/AP/TT
Indonesien legitimerar sin annektering av den före detta nederländska kolonin genom att peka på Act of Free Choice-processen 1969. I dag är politisk organisering förbjudet i Västpapua. På bilden syns Indonesiens vicepresident Yusuf Kalla med president Joko Widodo när han presenterade den nya regeringen förra veckan. Tatan Syuflana/AP/TT

Den indonesiska hållningen splittrar emellertid synen på Melanesian Spearhead Group och vilka som är rättmätiga deltagare under vad som ändå är ett politiskt toppmöte i Melanesien. Värdnationen Vanuatu stöder ULMWP tillsammans med Salomonöarna och inbjudna befrielserörelser från den franska kolonin Nya Kaledonien, medan Fiji och Papua Nya Guinea motsäger sig ett erkännande av ULMWP som legitim talesperson för Västpapuas befolkning.

De två senares ställningstaganden är emellertid inga överraskningar i frågan: Indonesien har klivit fram som en av Fijis viktigaste ekonomiska bundsförvanter i tider av ekonomisk nedgång, cykloner och politisk instabilitet. Papua Nya Guinea har genom åren varit tillflyktsort för civila västpapuaner som undflytt kriget mellan OPM och indonesisk militär och som i flera år levt i flyktingläger i ett politiskt, socialt och ekonomiskt ingenmansland. Varken Indonesien eller Papua Nya Guinea har aktivt verkat för att förbättra deras livssituation.

Klart är att Indonesien har att brottas med en alltmer enig västpapuansk opposition mot Jakarta-regeringens bestämmandemonopol över den till stor del regnskogsklädda öhalvan. Benny Wenda, talesperson för ULMWP-koalitionen, har från sin exil i London sett en upptrappning av hot och demonstrationer mot ett fritt Västpapua runtom i Indonesien. Bland annat har Morgonstjärnan bränts utan att polis ingripit. Icke-våld är ändå, menar han, ett måste ifall Västpapua ska kunna utnyttja det regionalpolitiska momentum som MSG-mötet i Port Vila visar ytterligare prov på:

– Oavsett vad som händer kommer vi att behålla lugnet och inte hänge oss åt våld. Världen ser på och är sannerligen imponerade och stöder vår fredliga kamp för frihet. Vi kommer heller inte att låta känslor ta överhanden utan vi kommer att fortsätta bekämpa det brutala folkmordet och illegala ockupationen av vårt land med fredliga medel, säger Benny Wenda.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV