Föreställ dig att du är ett av de djur som hålls för matproduktion i Sverige. Föreställ dig att du är en helt vanlig gris på en svensk uppfödning. Du föds på betonggolvet i en liten box och endast en procent av din art kommer någonsin få vara utomhus och böka i jorden. Istället kommer du dela en box på 3 x 3 meter med 9 andra grisar. Till följd av stora kullar tillsammans med för litet utrymme är det ett vanligt förekommande problem att suggan klämmer ihjäl en eller ett par av sina kultingar.
Du har inget namn, du är bara en i mängden av de individer som dödas, styckas, förpackas och skickas till matkedjorna som har satt ett pris på ditt liv och din frihet.
Tänk dig nu att du är en kyckling. Om du föds upp som frigående kyckling bor du i regel inomhus och kommer aldrig att se en strimma solljus. Du bor i en flock med tiotusentals andra individer, och det är fullt lagligt att hålla upp till 25 kycklingar per kvadratmeter. När du har levt i 35 dagar har du götts upp till slaktvikten och doppas i ett elektriskt bad och halshuggs sedan.
Nu är du istället en mjölkko. För att du ska kunna producera mjölk måste du få en kalv, därför insemineras du. När kalven sedan fötts kommer den att tas ifrån dig inom 1–3 dygn. Är det en kvigkalv kommer hon gå samma öde till möte som dig, och om det är en tjurkalv kommer han att skickas till en slaktgård. 32 procent av dina artfränder kommer att hållas uppbundna större delen av året, och även under betesperioden hålls de kor som lakterar inne stora delar av dygnet. Allt detta bara för att en annan art ska kunna dricka deras bröstmjölk.
Föds du som tuppkyckling i industrin som föder upp höns för äggläggning har du inget värde. Du kan inte lägga ägg och du är inte av den extremt snabbväxande sortens kyckling, därför gasas du ihjäl vid ett dygns ålder och kasseras. Bara i Sverige dödas 15 000 dygnsgamla tuppkycklingar varje dag, oavsett ekologisk eller konventionell äggproduktion.
Den svenska kött- mjölk- och äggindustrin är inlindad i ett rosa skimmer. Sedan barnsben har vi indoktrinerats med hur bra de svenska djuren har det. Men ligger det verkligen i något djurs intresse att utnyttjas för människans nöje? Vad ger människan rätten att bestämma när och hur en kännande individ ska leva och dö?
Veganer kallas ofta extrema enbart på grund av att de äter en plantbaserad kost, den kost som är bäst både ur ett djuretiskt perspektiv och ett miljöperspektiv. Vad som i själva verket är extremt är att systematiskt föda upp och utnyttja djur för kost, underhållning och kläder. Inte minst blir det märkligt att animalienorm råder när helvegetarisk mat är både gott, varierat, ekonomiskt och lättillgängligt.
Det är inte många som skulle klara av att sätta bultpistolen mot en kos huvud eller gasa ihjäl nykläckta kycklingar. Ändå betalar vi utan att blinka för att någon annan ska utföra det och låter på så sätt industrin fortlöpa.
Men det fina är att vi konsumenter har makten. Vi har makten att välja med hjärtat och välja att inte bidra till efterfrågan på kött, mjölk och äggprodukter.
Nästa gång du handlar, sätt dig in i djurens situation. Hade du velat sätta livet till för att bli någon annans föda?
