Radar · Nyhet

Tyskland riskerar tappa fart i energiomställningen

Foto: Emilio Godoy/IPS

Beroendet av brunkol utgör den största utmaningen i den tyska energiomställningen med en övergång till en koldioxidsnål ekonomi.

Immerath, 9 mil nordväst om Köln, har blivit en spökstad. Här ringer inte kyrkklockorna längre och inga barn kommer cyklande på gatorna. De tidigare invånarna har till och med flyttat de döda från stadens kyrkogård. Expansionen av den öppna brunkolsgruvan Garzweiler i Nordrhein-Westfalen har lett till att stadens kvarvarande invånare har blivit förflyttade till Nya Immerath någon halvmil bort.

Brunkolsgruvan Garzweiler, som ägs av den tyska energijätten RWE, producerar 35 miljoner ton brunkol per år. De utskurna terrasserna och den svarta kolen som grävs fram av gigantiska schaktmaskiner syns på långt håll. Kolet från gruvan skickas till några av de kolkraftverk i landet som står för de största utsläppen.

Regionala myndigheter har valt att sätta stopp för utvidgningen av gruvbrytningen vid Garzweiler vilket innebär att 400 miljoner ton brunkol ska lämnas i marken. Gruvan kommer dock fortsätta att vara i drift till 2045.

Det lilla samhället Immeraths öde speglar de framsteg, bakslag och motsättningar som präglar tyskarnas världskända övergång till förnyelsebar energi.

Tyskland är ett av de länder som är ledande inom den gröna energiproduktionen och är världens tredje största när det gäller vindkraft och biodiesel. Landet kommer på femte plats i användningen av geotermisk energi och är också känt för att ha störst solkraftskapacitet per capita fastän klimatet inte är det mest gynnsamma.

Den tyska energiomställningen har pågått sedan 2011 med stöd av en bred politisk enighet. Men hittills har det inte bidragit till att landet har kunnat bryta sitt beroende av stenkol och brunkol – fossila bränslen som leder till stora utsläpp av koldioxid. De tyska brunkolsgruvorna producerar 170 miljoner ton brunkol per år och har sammanlagda reserver på tre miljarder ton brunkol.

Foto: Emilio Godoy/IPS
En vindkraftspark intill ett av de kraftverk som eldas med brunkol i Nordrhein-Westfalen i nordvästra Tyskland. Emilio Godoy/IPS

År 2014 minskade Tyskland sina utsläpp med 346 miljoner ton koldioxid. Den tyska federala miljömyndigheten varnade dock för att utsläppen hade ökat med 6 miljoner ton under 2015. Det är främst energiproduktionen, transporter och jordbruket som bidrar till utsläppen.

– Den tyska energiomställningen har varit framgångsrik i ett inledande skede med en snabb ökning av användningen av förnyelsebara energikällor, ett brett stöd från allmänheten och viktiga mål för regeringen på såväl medellång som lång sikt. De senaste besluten som regeringen fattat visar dock på bristande politisk vilja att genomföra de tuffa beslut som krävs för utfasning av fossila bränslen, säger Sascha Samadi, analytiker vid Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi.

Under den andra halvan av 2016 kommer den tyska regeringen att granska utkastet till den klimathandlingsplan som avser åtgärder för att halvera mängden utsläpp från energisektorn och utsläppen kopplade till fossila bränslen till 2050.

År 2019 ska den tyska regeringen granska de nuvarande stimulansåtgärderna för utveckling av förnyelsebara energikällor. De tre sista kärnkraftverken i landet stängs 2022.

Förnyelsebart i Tyskland

Sysselsättning i energisektorer