Energi · En syl i vädret

Förena er och sluta arbeta

Den 5 juli ska det handla om basinkomst i Syretältet i Almedalen. Ja, eller medborgarlön, för den som så föredrar, men ordet basinkomst tar över av flera skäl. Medborgarlön är inte bara tänkt för medborgare och lön är något man får för utfört arbete. En inkomst, å andra sidan, är pengar som man får, oavsett varför. Och en basinkomst kan behöva kompletteras med en lön för att räcka till guldkant på livet. En lön som man får för att arbeta.

Å andra sidan kan en medborgare helt enkelt vara någon som är en del av ett samhälle, och det är ju alla vi som lever här. Vi bidrar på alla möjliga sätt – inte bara med att lönearbeta och betala skatt – och varför skulle inte medborgarlönen kunna vara en lön för det?

Allt det där andra vi gör fick ett eget ord i amerikanen Jim Haynes lilla arbetskritiska fyrverkeri i bokform, Workers of the world, unite and stop working!. Boken kom ut i Paris 1978 och är tvåspråkig – engelska på vänstersidorna och ett annat språk på högersidorna. I det exemplar jag lånade för att översätta till svenska på 1990-talet var högersidorna på ryska.

Jim Haynes går inte in på praktiska detaljer, han drar upp stora drag och konstaterar att vi redan nu (alltså då, 1978) ger människor pengar för att inte arbeta. Han skriver: ”We are all made to feel guilty and ashamed in the giving and taking of this money. We give this money painfully, negatively. Instead, let us give it with joy, with generosity. It is called ”Guaranteed national income” and let us be pleased that a machine has freed another individual to fuller”.

År 2016 har den glädjen börjat komma inom synhåll, men ännu inte landat. Men vadå, fuller? Jo, om work är de sysslor vi utför för att försörja oss är fuller allt det vi gör för att det har en mening. Jim Haynes uppfann ordet för att skilja begreppen åt, och verbet fuller kommer från Buckminster Fullers namn.

Buckminster Fuller uppfann både nya ord och nya sätt att använda språk och materia. Den här konstruktionen hålls samman av något han kallade tensegrity och är ovanligt lätt och stabil. Foto: TT

Buckminster Fuller var en amerikansk visionär, formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare, kan man läsa i Wikipedia. Gör gärna det, förresten, på engelska, för hans historia ryms inte här. I alla fall, Buckminster Fuller och alla hans spännande, omvälvande idéer inspirerade Jim Haynes till verbet fuller. Liksom antagligen det faktum att en av Fullers många böcker heter I seem to be a verb.

I min översättning fick det bli fullra. Arbetar gör den som sitter i kassan på Lidl och stämplar in varor i väntan på att få gå hem. Fullrar gör den som fixar soppkök för hemlösa, målar en tavla, plockar svamp, skriver en bok eller … ja, du förstår principen. Den är väldigt talande, men också väldigt binär. Om man har turen att kunna försörja sig på det man helst vill göra, är det fullring eller arbete? Antagligen fullring. En tråkig del av något i sig intressant, är det fortfarande fullring?

Men det spelar inte så stor roll för Jim Haynes. Hans poäng är att om vi inte är fastlåsta i tråkigt arbete hela dagarna är vi fria att fullra desto mer. Och det som bara är jobb för en person kan vara meningsfullt för någon annan, i en annan situation. Om vi kan fullra så mycket vi vill behöver vi inte jobba så mycket, menar Jim Haynes. Det arbete som blir kvar och faktiskt behöver göras kan vi dela på.

Workers of the world, unite and stop working! kom aldrig ut på svenska. I dag kanske tiden och debatten har sprungit förbi den, även på svenska. Eller så börjar tiden just bli mogen för en diskussion om vad vi menar med ordet arbete.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV