Donald Trumps stängda dörr för Washington Post – som bland annat avslöjade Watergate-affären på 1970-talet – bottnar i en rad uttalande från den republikanske presidentkandidatens i spåren efter massakern vid en nattklubb i Orlando. Ett hatbrott riktat mot hbtq-personer som Trump gjorde politik på genom att insinuera att president Barack Obama underlåter ”radikal islamistisk terrorism” att strö terror runtom i USA.

Detta kommenterade Washington Posts ledarskribenter och reportrar, och på ett sätt som Donald Trump ogillade. På sin Facebooksida skrev han:

”På grund av den otroligt felaktiga bevakningen och rapporteringen av den rekordartade Trump-kampanjen, drar vi härmed tillbaka pressackrediteringarna för falska och oärliga Washington Post.”

Washington Posts chefredaktör Martin Baron kommenterade Trumps beslut med följande ord:

”[Washington] Post kommer att fortsätta sin bevakning av Donald Trump såsom vi gjort hela tiden – värdigt, ärligt, riktigt, energiskt och orubbligt.”

Reportrar utan gränser instämmer i Barons kommentar och fördömer Trumps agerande, som de menar kränker pressfriheten. Den globala journalistorganisationen frågar sig hur ”det republikanska partiet kan ursäkta en vägran att pressackreditering en av landets största dagstidningar?”

Det är emellertid inte första gången som Trump fäktats med amerikanska medier. Förutom offentliga påhopp och kritik av olika mediers rapportering har han vägrat att delta i en debatt på den konservativa tv-kanalen Fox News efter att de vägrat gå med på Trumps krav om att en viss reporter inte skulle få agera moderator.

I Sverige portade Sverigedemokraterna Expressen från sin valvaka 2014. Ett beslut som kritiserades av bland annat andra tidningar och den dåvarande kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Så sent som den 15 november klubbades det nya mediestödet, som ska ersätta tidigare stödformer för svenska medier, i riksdagen. Både sena besked och vad som sedan tidigare varit känt om utformningen av stödet har redan lett till neddragningar och farhågor om tidningsnedläggningar, något som Syre rapporterat om tidigare.

Att stödet behövt godkännas av Europeiska kommissionen är också en faktor i beslutsprocessen. Två veckor efter riksdagsbeslutet, den 30 november, gav kommissionen sitt klartecken.

I en kommentar efter EU-beslutet avfärdar kulturminister Parisa Liljestrand (M) branschens kritik för att så mycket varit osäkert in i det sista, rapporterar TT.

”Det har varit tight från start men processen har inte kunnat påskyndas mer än vad vi gjort”, skriver hon.

I ett uttalande på regeringens hemsida beskriver hon bevekelsegrunderna för utformningen av förordningen, som beslutades vid det extrainsatta regeringssammanträdet på fredagen:

– Utgångspunkten har hela tiden varit ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd. Detta för att främja en mer långsiktig bärkraft, även för små aktörer. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

På regeringens hemsida finns frågor och svar om innehållet i förordningen, som nu analyseras på berörda redaktioner runt om i landet, vilket även gäller Syre.

Den nya lagstiftningen om mediestöd träder i kraft 1 januari 2024. Förordningen är ännu inte offentliggjord, men kommer enligt regeringen ”att kungöras i närtid och finnas tillgänglig på svenskforfattningssamling.se”.

Ett skalv med magnituden 7,6 har inträffat utanför ön Mindanao i södra Filippinerna, rapporterar Reuters på sin sajt.

Skalvet inträffade på ett djup av 63 kilometer.

En tsunamivarning har utfärdats, meddelar USA:s övervakningssajt tsunami.gov.