Glöd · Panelen

Vad tycker du att man ska göra för att det ska fortsätta att vara möjligt att leva på landsbygden?

När byborna i Backe i Ångermanland förlorade mer och mer service startade de byservicekontor i ett rivningshotat hus och fick liv i byn igen (se I blickfånget, sidorna 20 och 21).

Fjällsjös exempel visar att där det finns livsvilja spirar livet. Många flyktingar som nu bor i Sverige vill arbeta med djurhållning och odling och är vana vid att bo i små samhällen. Det ger massor av fördelar, från lättare inskolning i verklig
direktdemokrati till småskaliga jordbruk och industrier. Små samhällen blir sina egna marknader när nya invånare bygger ut servicen för sig själva.

Judit Lázár, 62 år, initiativtagare till sinnenasrum.se, Härnösand

Folk bor ju på landsbygden. Man behöver en inkomst av nåt slag, och en del behöver samhällsservice. Problemet är väl att det kan vara 40 mil till närmaste sjukhus och BB. I Norge finns ju samhällsservice i varenda småby – affärer, bank, sjukstuga med mera. Förmodligen skulle det bli lättare för småkommuner och landsting om de fick mer statliga medel för att hålla servicen uppe.

Kenneth Andersson, 49 år, skogsarbetare, Äppelbo

Eget initiativ är bra och behövs. Jag saknar dock klara politiska ställningstaganden för en levande landsbygd: ett grundläggande beslut om lika bra levnadsvillkor, bidrag som är lätta att söka och något som gör det lättare att klara sig, som höjt grundavdrag eller basinkomst. Alla pratar bredband nu, men jag skulle först kräva regler för posten med plikt att köra ut paket och ha postombud på mindre ställen!

Annette Chapligin, 40 år, aktiv i RSMH, Aspergerrörelsen och Miljöpartiet, norra Småland