Radar · Nyhet

Vart är V på väg?

Kärnkraft, tendensfrihet och fackliga rättigheter präglade Vänsterpartiets kongress i Örebro. Både från talarstolen och i korridorerna. Opinionsläget har tillfälligt ljusnat, men vart är partiet på väg?

Röster inifrån Vänsterpartiets kongress i Örebro framhåller gärna Sifos senaste mätningar: partiet har klättrat till 8,2 procents väljarstöd, men troligen rör det sig om vänsterkannibalism då såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet går bakåt samtidigt som Moderaterna är största parti och högerblocket större än det rödgröna.

– Det blir ju tydligt för väljarna om man väljer att sälja till exempel Vattenfalls brunkolsgruvor, att det blir en svekdebatt krin frågang, säger Maria Forsberg, delegationsledare för kongressombud från Sörmland. Hon är en av många som anser att Vänsterpartiet borde ersätta Miljöpartiet som riksdagens gröna röst.

Det blev stort ståhej kring partistyrelsens förslag till ändrad inställning till kärnkraft. För att minska de fossila utsläppen från exempelvis kol och olja kan kärnkraften utnyttjas under en omställningsperiod, och inte avvecklas omedelbart. Men kongressen röstade emot partistyrelsens förslag om att klimathotet ska prioriteras före avvecklingen av kärnkraften, vilket varit Vänsterpartiets linje under lång tid. Någon rösträkning behövdes heller inte och beslutet blev ett bakslag för partistyrelsen, som missbedömt kärnkraftsfrågans sprängkraft bland de lokala leden.

Maria Forsberg var en av många vänsterpartister som tyckte partistyrelsens förslag var otydligt:

– Vi är emot kärnkraften, samtidigt är det de fossila bränslena som vi måste få bort.

V-kongressen diskuterade nya initiativ i andra frågor än kärnkraften: bland annat ägnade partiledaren Jonas Sjöstedt stora delar av sitt förstamajtal åt fackliga frågor. Och ett nytt namn i partistyrelsen är Marta Aguirre, från Stockholm, med starka band till och erfarenheter från just fackföreningsrörelsen, en väljargrupp där Vänsterpartiet vill få större genomslag på bekostnad av Sverigedemokraterna.

– Vi som parti måste samarbeta mycket mer med facken. Som jag ser det har Socialdemokraterna inte levererat. Det handlar om vilket inflytande man ska ha på sitt arbete, och hela arbetsrätten som har försvagats, säger Marta Aguirre.

Tiden innan partikongressen präglades av en rad interna konflikter, bland annat kring riksdagsledamoten Amineh Kakabavehs spridning av en djupt rasistisk film, för vilket hon bett om ursäkt, och uteslutningsärenden. Tendensfriheten förblir en viktig fråga för Vänsterpartiet att ta itu med.

”Vänsterpartiet borde slå vakt om sitt frihetliga arv” skrev före detta riksdagsledamoten Johan Lönnroth i en debattartikel publicerad på Vänsterpartiets hemsida den 2 maj. Och röster inifrån kongressen som Syre talat med beskriver en oro inför osäkra politiska prognoser:

– Vi borde ha mer glöd och positiva debatter, säger en person till Syre. Det är för mycket strider inom Vänsterpartiet.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV