Den indiska miljonstaden Bhubaneswars centrum ska utvecklas till en smart stad med miljövänligare profil – där tillgången på internet, el och vatten alltid ska fungera och avloppsvattnet renas. Men befolkningen i stadens fattiga områden ingår inte i projektet.
Det är varmare än normalt i Bhubaneswar även denna dag – drygt 43 grader Celsius. Prasanti Behera, 44, berättar att hon nästan inte kan sova på nätterna på grund av värmen. För ett par år sedan eldhärjades hennes hem i slummen och på bara ett par sekunder hade de motsvarande fem tusen kronor som hon under två års tid hade lyckats spara ihop till sin dotters bröllop brunnit upp. Hennes högsta önskan är att en gång kunna få bo i ett hus byggt av tegelsten, som ger ett visst skydd mot värmen.
Den indiska regeringen har beslutat att en rad städer i landet ska förvandlas till smarta städer – och överst på listan ligger Bhubaneswar. Här ska de lokala myndigheterna skapa ett område i stadens centrum som beskrivs som ”en pulserande dygnet runt-destination som reflekterar stadens framtoning”.
Med hjälp av en miljardbudget ska en liten del av staden omvandlas och få en välfungerande infrastruktur med ordentlig sophantering, goda allmänna kommunikationer, pålitligt internet, grönområden och skärpt polisbevakning.
Gränslinjen mellan de områden som ingår i den nya satsningen och Prasanti Beheras slumbostad går bara två gator bort. Den kommer tydligt att markera skillnaden mellan de av stadens invånare som har ekonomiska möjligheter och de som står helt utanför.
Av stadens närmare 500 så kallade informella bosättningar kommer endast fyra att ligga inom den smarta staden. Närmare 40 procent av Bhubaneswars invånare bor i dessa slumområden. Detta har fått vissa stadsplanerare att jämföra satsningen på smarta städer med en ny form av apartheid.
– Dessutom kommer den övriga befolkningen att betala för skötseln av dessa smarta distrikt genom sina skatter, säger stadsplaneraren Piyush Ranjan Rout till IPS.
Jasoda Bagha, 56, bor tillsammans med runt 200 andra familjer i slumområdet Satyakali. De tillhör den lilla minoritet av sluminvånare vars hem kommer att ligga inom den så kallade smarta staden. Men det skänker ingen glädje till invånarna i Satyakali – de är snarare mycket oroliga för framtiden. Jasoda Bagha säger att de inte fått någon information från myndigheterna om hur satsningen kommer att påverka dem. Hennes svärdotter Kalpana Bagha berättar att de bara hört rykten om att deras enkla bostäder kommer att rivas.
Kritiker till projektet i Bhubaneswar menar att satsningen leder till en privatisering av offentlig mark. De stora skillnaderna mellan Bhubaneswars fattiga och rika invånare är enligt bedömare en av orsakerna till att kriminaliteten i staden har ökat. Sociologer menar att dessa skillnader kommer att öka ytterligare med det kommande projektet.
Slumområdet Satyakali dras med samma problem som många andra av de områden som inte kommer att beröras av satsningen på den smarta staden. Kalpana Bagha berättar att många dumpar sopor och annat avfall inne i slumområdet.
– Våra barn tvingas andas in stanken varenda dag, säger hon till IPS.
Bhubaneswar ligger i delstaten Odisha där skillnaderna mellan stad och land med tiden har ökat. Detta tillsammans med klimatförändringarna kommer sannolikt att leda till att inflyttningen till staden kommer att öka.
