FNs generalförsamling samlades i veckan till ett möte om den globala narkotikapolitiken, Ungass. En deklaration antogs för att skärpa arbetet mot narkotikaproblem, men med betoning på respekt för mänskliga rättigheter och vård istället för krigföring.
– Med tanke på hur förhandlingarna har varit är jag väldigt nöjd med att vi har kommit så här långt, sa Gabriel Wikström, folkhälsominister, till Sveriges Radio, på plats i New York.
2019 ska en ny konferens granska resultaten med de antagna direktiven.
– Först då kan kostnaderna för den rådande kontrollpolitiken leda fram till självrannsakan och ifrågasättanden, säger Magnus Linton, journalist och författare till Knark: en svensk historia.
Siffror från USA visar att 90 procent av de avsatta resurserna går till polis, militär och domstolar och endast 10 till vård och behandling. Den koncentrationen, som Linton kallar ”kostnadskomplexet”, gör att det inte finns tillräckliga resurser att tackla de stora aktörerna.
– Ska vi bli av med kartellerna räcker det inte med en avkriminalisering. Förbudet mot privat bruk göder den organiserade brottsligheten.
Pierre Andersson, policyrådgivare på nykterhetsorganisationen IOGT-NTO, var också på plats i New York. Han gläds åt att motståndet mot legalisering av droger fortfarande är stort och menar att problemet inte är avsaknad av verktyg, utan att de används för lite.
– Det tar tid att förändra den globala politiken, säger han till Syre.
