Radar

Kanalbygge i Nicaragua har kört fast

Nästan tre år har gått sedan Nicaragua gav en kinesiskägd firma uppdraget att bygga en kanal rakt igenom landet, tänkt att konkurrera med Panamakanalen. Men det jättelika projektet står nu stilla, delvis på grund av en svår torka som hotar de floder och sjöar som är tänkta att ingå i kanalen.

I juni 2013 beslutade Nicaraguas parlament att erbjuda ett 50-årigt kontrakt till företaget HKND, som ägs av den kinesiske miljardären Wang Jing, för bygget och skötseln av den nya kanalen.
Den planerade kanalen ska bli 276 kilometer lång, nästan fyra gånger så lång som Panamakanalen. Drygt tio mil av kanalen kommer att löpa genom sjön Cocibolca, som även är känd som Nicaraguasjön, Latinamerikas näst största sjö.

I slutet av 2014 inleddes arbetet genom en upprustning av vägar i landets sydöstra region Rivas, där kanalen ska få sitt utlopp i Stilla havet. Hamnar skulle enligt planerna börja byggas i Brito i december förra året. Men nu ligger arbetet med kanalen nere. Det gäller även för alla planerade sidoprojekt – en internationell flygplats, hamnar, industriområden, turistanläggningar, lagerbyggnader och fabriker som enligt planerna skulle tillverka byggmaterial.

Samtidigt säger Telémaco Talavera, som är kanalprojektets officielle talesman, att projektet går vidare enligt planerna och att man inte har drabbats av några förseningar. Telémaco Talavera, som är rådgivare till president Daniel Ortega och minister, säger till IPS att flera internationella experter för närvarande arbetar med ett antal tekniska studier. Det handlar bland annat om en komplettering av den miljökonsekvensanalys som blev klar i slutet av förra året.
Bill Wild, HKNDs representant, uppger i lokala medier att arbetet med hamnen i Brito kommer att inledas i slutet av sommaren.

Kanalen ska erbjuda en ny genväg mellan Stilla Havet och Karibiska havet och kommer enligt planerna att bli upp till 500 meter bred och ha ett djup på 30 meter. När projektet presenterades var planen att kanalen skulle vara färdig i slutet av 2019, till en kostnad av motsvarande drygt 50 miljarder dollar – vilket är mer än fyra gånger mer än Nicaraguas bruttonationalprodukt. Kanalbygget är det största byggprojekt som världen skådat de senaste åren.
Regeringens budskap är att kanalen kommer att bidra till att bekämpa fattigdomen som över 40 procent av landets 6,2 miljoner invånare lever i. Detta genom att kanalen förväntas att leda till en kraftigt förbättrad tillväxt.

Kanalprojektet skuggas samtidigt av orosmoln. Det handlar dels om att HKNDs chef Wang Jing drabbats av mycket svåra ekonomiska förluster på senare tid, men också det faktum att Nicaragua har drabbats av en två år lång torka som nu gjort det nästan omöjligt för båtar att färdas över Nicaraguasjön.

Projektet har kritiserats hård av både lokala och internationella miljöexperter. Tusentals familjer som bor på de platser där kanalen ska löpa protesterar dessutom mot projektet.
I nicaraguanska medier pågår en diskussion om de förödande effekter klimatförändringarna och avskogningen har för flera av landets viktigaste vattentillgångar, däribland Nicaraguasjön samt floderna Brito, Las Lajas och San Juan, som alla är mycket viktiga för den planerade kanalen.

Nyligen meddelade landets hamnmyndighet EPN att torkan orsakat så kraftigt minskade vattennivåer i Nicaraguasjön att det blivit allt svårare för båtar att lägga till vid hamnarna. Myndigheterna har muddrat ur hamnområden för att göra det möjligt för mindre båtar att färdas på Nicaraguasjön.
– Men hur ska dessa enorma fartyg kunna färdas över sjön när inte ens små fiskebåtar kan göra detta nu?, frågar sig Octavio Ortega Arana, som är motståndare till projektet och ordförande för en lokal organisation i Rivas.

Kamilo Lara vid Nicaraguas kanalkommission menar däremot att den avskogning som i flera decennier pågått runt Nicaraguasjön och vid floder kan motverkas genom nya satsningar.
– I analyserna finns dessa scenarion och ännu allvarligare situationer med hänsyn till klimatförändringarna, redan med. Det finns även tänkbara projekt för att återplantera skog på miljontals hektar land och att skapa konstgjorda sjöar för kanalen, säger Kamilo Lara till IPS.