Energi

Läsarnas: I småbrukarkampens frontlinje

Småbrukare i hela världen kämpar för samma sak, och Elizabeth Mpofu från Zimbabwe leder deras nätverk. Oscar Barajas, kommunikatör för Latinamerikagrupperna, rapporterar från hennes möte med latinamerikanska kvinnor som lever på landsbygden.

Vill du dela med dig av upplevelser, tankar, dikter, noveller, bilder eller annat på läsarnas sida? Välkommen att skicka det till energi@tidningensyre.se!

Småbrukarna fråntas sin mark av storföretag som satsar på monokulturer, berättar Elizabeth Mpofu från Zimbabwe. Foto: Vía Campesina

Det globala småbrukarnätverket La Vía Campesina införde Småbrukarnas internationella kampdag den 17 april för att hedra alla småbrukare och lantarbetare som kämpar för rätten till mark och matsuveränitet. I dag leder Elizabeth Mpofu från Zimbabwe nätverket. Här berättar hon om småbrukarnas största utmaningar.

– Vi kämpar mot mäktiga aktörer med otroligt mycket inflytande över våra beslutsfattare.

Hundratals landsbygdskvinnor från hela Latinamerika har samlats i Argentinas huvudstad Buenos Aires för att delta på en massiv småbrukarkongress. De sitter instängda i en väldig konferenssal och lyssnar på en kvinna som energiskt talar på engelska. Rösten är hes och det är svårt att förstå vad hon säger. Men hon får hela den spansktalande publiken att höja sina knutna nävar i en afrikansk kampsång.

Kvinnan med det gränslösa engagemanget är Elizabeth Mpofu, 56 år, ledare för småbrukarrörelsen Zimsoff och generalsekreterare för världens största nätverk för småbrukare: La Vía Campesina, som samlar över 160 småbrukarorganisationer i ett 70-tal länder, däribland svenska Nordbruk.
Elizabeth Mpofu har kämpat hela livet mot en växande industriell jordbruksmodell. Mot en jordbruksform som hotar landbygdens traditionella levnadssätt. Hon utstrålar både styrka och besvikelse när hon berättar om sitt arbete.

– Jag växte upp i en familj som var beroende av jordbruk, men när jag gick med i Zimbabwes småbrukarrörelse märkte jag att vi småbrukare och lantarbetare inte uppmärksammas i samhällsdebatten. Våra inhemska jordbrukssystem höll på att helt försvinna.

Elizabeth Mpofu insåg att småbrukarna behövde kämpa för de traditionella jordbrukssätten. När Zimsoff blev medlemsorganisation i det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesina förstod hon att de flesta av världens småbrukare och urfolk står inför samma utmaningar som småbrukarna i Zimbabwe.

Nu har Zimsoff ansvaret över Vía Campesinas ledning, och för Elizabeth Mpofu är det tydligt vilka som är nätverkets största utmaningar.

– I hela världen kämpar vi för tillgång till jordbruksmark. Vi småbrukare fråntas vår mark och vår kulturella identitet av stora företag, som satsar på storskaliga monokulturer för exportmarknaden. Våra vattenkällor privatiseras och förorenas när nya monokulturer och storskaliga gruvprojekt etableras. Det medför allvarliga konsekvenser för både människor och miljö.

En del av den strävan omfattar rätten till naturliga fröer. Genom historien har småbrukare använt sina egna inhemska frön. De har odlat sina grödor utan att använda skadliga kemikalier och de har haft kunskap att bevara grödor och utsäde för kommande säsonger.

– Den friheten är grunden för vår kamp i dag; Vía Campesina kämpar för matsuveränitet. Det innebär att vi småbrukare har kontroll över våra egna inhemska frön och tar självständiga beslut om hur våra livsmedel produceras. Det skiljer sig markant från den ”matsäkerhet” som Världsbanken förespråkar och som syftar till överflöd av mat, oavsett om den är hälsosam och hur den produceras.

Vía Campesina driver flera kampanjer för att få politiker runt om i världen att förstå vad som står på spel. Målet är att världens beslutsfattare ska skapa lagar och regler i linje med matsuveränitetens principer. I den kampen har småbrukarkvinnorna en stor och viktig roll.

– Vi kvinnor producerar upp till 80 procent av alla livsmedel i utvecklingsländerna, men vårt arbete erkänns inte. Ingen världsledare är intresserad av att uppmärksamma kvinnors livsviktiga roll i matproduktionskedjan.

Vía Campesina lyfter därför småbrukarfolklig feminism i debatten. Det innebär en jämn fördelning mellan män och kvinnor, inklusive ungdomar och barn. Det innefattar dessutom en jämn fördelning av världens naturresurser, som utgår från matsuveränitets principer och småbrukares världsbilder.

– Vi ser gärna till att vår feminism tillämpas världen över. Det kan skilja sig mellan kontinenter och kulturer, men Vía Campesina har som mål att fler människor får utbildning och utövar feminism i praktiken. Det är Vía Campesinas skyldighet att öppna för allianser med andra rörelser för att stärka landsbygdskvinnors inflytande och självbestämmande.

– Denna 17 april uppmärksammar vi småbrukares tuffa situation världen över. Vi hedrar och vårdar minnet av våra fallna hjältar i kampen för matsuveränitet.