De militära utgifterna ökade globalt med 1 procent under 2015, enligt Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) nya rapport. Totalt spenderades 860 miljarder kronor och störst ökning skedde i Mellanöstern och Östeuropa.
En svag eurokurs har fått Storbritannien att gå om Tyskland och Frankrike på listan över världens 15 mest upprustade länder. Politiska löften leder till att USA drar ner på sina militära utgifter och svikande oljepriser har gjort att oljestater som Angola och Venezuela tvingats banta sina försvar.
– Fallande oljepriser börjar ta ut sin rätt, säger Perlo-Freeman, medförfattare till rapporten till Syre.
Men han nämner också Ryssland och Saudiarabien, två stater som trots energipolitiska trångmål fortsatte att expandera sina militära förmågor under 2015.
Sipri visar att den globala trenden stavas upprustning: på topp-15-listan återfinns sju länder inblandade i väpnade konflikter och Europa är den mest beväpnade kontinenten.
– Demokratier spenderar mer på hälsa än auktoritära stater, men saker kan förändras snabbt.
Demokratistämpeln är heller inte enda parametern att begrunda. Kina spenderar mer på hälsofrågor än andra många demokratier samtidigt som USA, världens största militära stormakt, är en demokrati.
Externa omständigheter styr utvecklingen. USA förblir världens största militärmakt före Kina, Saudiarabien, Ryssland och Storbritannien. Men i USA återstår det att se om nedrustningen kommer att fortgå. En ny president ska installeras efter hösten val och globala klimatförändringar ställer krav på stormakter att agera.
Under pågående primärvalrörelse sätter tankesmedjan Institute for Policy Studies i en rapport fingret på prioriteringen av militärutgifter kontra miljöpolitik. De menar att en republikansk president skulle öka säkerhets- och militärapparaten på bekostnad av miljöpolitiska satsningar.
President Barack Obama har vänt på steken och utropat klimatförändringar som USAs största säkerhetshot. Pentagon har fått nya direktiv att integrera klimatförändringar i sitt arbete. Men förändringarna kritiseras: ”Att Ryssland stärker sin militära kapacitet i [exempelvis] Arktis är något vi måste lägga stor vikt vid”, sa David Titley, pensionerad amiral, till VICE.
Det är å andra sidan inte bara andra staters militära förmåga som vi behöver hålla koll på, menar Sam Perlo-Freeman, utan även den privata försvarsindustrin.
– Vapenindustrin spelar en stor roll. Det är inte en passiv spelare, utan arbetar aktivt för att regeringar ska investera i vapensystem. I Sverige är Saab en viktig spelare som är beroende av vapenexport för att behålla sin status och sitt varumärke.
Mycket handlar om val, menar Perlo-Freeman.
– Och det är politikerna som fattar besluten.
